Gravoffret – Aischylos
Gravoffret
är en tragedi skriven av en av de största dramatikerna och
tragediförfattarna under antiken, Aischylos. Dock
är det endast sju av Aischylos verk, som enligt Nationalencyklopedin ursprungligen
kan ha varit cirka 90 stycken, som finns kvar att se och läsa idag. Tre av de här
verken ingår i Orestien som han skrev
två år före sin död och de övriga fyra är fristående.
Något
som Aischylos gjorde i sina verk var att gjuta in ett budskap eller lärdomar
han ville sprida till sin publik. I Gravoffret får jag en känsla av att Aischylos
försökte sprida en tanke om att man bör förlita sig på gudarnas vägledning genom
att skildra gudarna som högt uppsatta och moraliskt vägledande för de mänskliga
karaktärerna i verken. I Gravoffret
syns detta då Orestes och Elektra tillsammans med kören ägnar större delen av
tiden till böner vid deras far Agamemnons grav. Kören har en viktig roll i de
grekiska dramerna en hel del av den grekiska lyriken ofta bestod av en del
körlyrik. Detta nämns bland annat i Dikten
och vi i första avsnittet. Kören sjunger strofer och motstrofer mot
varandra och syskonen ber böner om deras fars resa till underjorden, hjälp om
hämnd på deras mor som dödat deras far och ett slut på den plåga som de har
utsatts för.
Gravoffret
är andra delen i trilogin Orestien
och Gravoffret tar vid där första
delen Agamemnon avslutades. Orestes möter
sin syster vid faderns grav och som tidigare nämnt ber de till gudarna om stöd
för att kunna uträtta hämnd mot faderns mördare, deras mor Klytaimestra och
hennes älskare Aigisthos – Agamemnons kusin – genom att ta deras liv.
Tillsammans med sin vän Pylades förklär sig Orestes och besöker borgen där Aigisthos
och Klytaimestra befinner sig för att sätta sin plan i verket. Men när Orestes
krävt sin hämnd och dräpt sin mor och älskaren drabbas han av hemska syner och
förföljelse från hämndgudinnorna. Ett budskap jag ser att författaren har
förmedlat här är att hämnd inte alltid lönar sig. Han
ville visa och uttrycka att hämnd och våld skulle undvikas för att kunna bygga
upp ett fredligt och rättvist samhälle med lagar. Detta nämnts också i Dikten och vi, att handlingen kretsar
kring skuld och blodshämnd inom en släkt. Ett exempel på detta är det sista som
skrivs i Gravoffret, nämligen körens
klagan om hatet som födde hämnd, den onda cirkeln som inte avslutades med mord
utan bara fortsatte. Vad det är som påverkar och styr människor till att utföra
brutala handlingar och mörda någon visade Aischylos genom Orestes.
Källförteckning:
http://www.ne.se/lang/aischylos
Hämtad under vecka 42
Dikten och vi av Bengt Brodow, Börje Bergström
och Ingrid Nettervik, 1987 och 1991, Gleerups
Gravoffret i Orestien av Aischylos. Tolkad av Emil Zilliacus, 1970
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar