Don Quijote av Miguel de Cervantes

Don Quijote är ett verk som skrevs under renässansen. Mannen bakom detta verk är Miguel de Cervantes, en spansk författare som kan ses som skaparen av den moderna romanen. Hans verk Don Quijote blev förebilden för de flesta senare romaner. Cervantes föddes 1547 och dog 1616. Man skulle kunna kalla Cervantes liv väldigt varierande. Som ung deltog han i kriget mot turkarna, han blev senare tillfångatagen och satt fängslad i fem år i ett mycket strikt fängelse och då han tillslut återvände till Spanien fanns det inget jobb för honom, han fick då stora ekonomiska problem. Cervantes stora genombrott kom först år 1605 då han skrev Don Quijote.(1)

Cervantes verk utspelar sig i Spanien. En fattig man vid namn Don Quijote har läst så många ridarromaner att han helt tappat förståndet. Han inbillar sig att han själv är en tapper riddare och ska ge sig ut för att söka äventyr. Med sig har han en väpnare och färdkamrat, småbonden Sancho Panza som lämnar både hus och familj för att följa med Don Quijote på äventyr, lockad av både guld och ära.(2) På deras resa råkar de ut för många lustiga saker. Det första de stöter på är några jättar, enligt Don Quijote. Sancho Panza ser väderkvarnar. Efter det kommer de till ett slott där Don Quijote är säker på att han kommer bli utnämnd till riddare. Sancho Panza ser ett värdshus. Såhär fortsätter det. Don Quijote lever i sin egen värld och inbillar sig saker medan Sancho Panza ser till att han inte råkar illa ut.

Romanen skrevs under renässansen. Till skillnad från medeltiden som ofta utmålades som en mörk värld med förtryck och vidskepelser sågs upplysningen eller renässansen som början på den ”moderna tiden”. Under renässansen började människor upptäcka individen inom sig själva och världen utanför sig. Den typiska renässansmänniskan sågs ofta som djärv och förverkligade sina innerste drömmar hänsynslöst. Det var en ny konst som ville fånga det individuella och unika hos varje människa och detta skapade en lust att utforma den yttre världen.(3)

Allt detta typiska renässanstänk tycker jag att man kan hitta i Cervantes roman. Han skriver om Don Quijote som vill uppnå sina innersta drömmar, han vill ut på äventyr och utforska världen. Något som också är typiskt för renässansens litteratur är att berättelser som uppkom under denna tid ofta utspelade sig i herdemiljöer, hov och även i riddarmiljöer. Detta kan man också koppla till Don Quijote då han ser sig själv som riddare och besöker flera olika miljöer och platser i hans till mestadels inbillade värld, bland annat ett slott där han tror att hovet håller till.

Man kan också koppla romanen till Cervantes egna liv. Cervantes var först ute i krig och blev skadad sedan satt han i fängelse i fem år och då han kom hem ville ingen veta av honom, han hade även svårt att få jobb. Jag tänker mig att han ser sig själv lite i rollen som Don Quijote. Cervantes var nog inte jättelycklig över sitt liv med tanke på allt som hade hänt. Man kan tänka sig att han var lite trött på samhället då han hade suttit fängslad länge och när han kommer hem blir övergiven av samhället som varken vill ge honom uppmärksamhet eller ett riktigt jobb. Han beskriver Don Quijote som ”den oskuldsfulle dåren i en ond värld”.(4) Här tänker jag att han kanske skriver om sig själv också, att han är besviken på hur samhället frös ut honom. Men även andra saker får mig att tro att Cervantes relaterade sitt eget liv till huvudkaraktären, Cervantes var med i ett krig som ung, därifrån tror jag han kan ha fått inspiration till att skriva om en riddare. Jag tror även att Cervantes stora ekonomiska problem speglas i Don Quijote som var en fattig adelsman. Cervantes försökte nog också skildrade det spanska samhället då han levde i sin roman, hur det feodala samhället verkligen fungerade och hur allt gick till.

Källförteckning

Internet

1. Miguel de Cervantes. http://www.ne.se/lang/miguel-de-cervantes, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-10-19.

2. Don Quijote. http://www.ne.se/enkel/don-quijote, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-10-19.

3. Medeltiden. http://www.ne.se/lang/medeltiden, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-10-19.

Bok

4. Don Quijote. Författare: Miguel de Cervantes Saavedra. Översättning: Edvard Lidfors. Reviderad och förkortad av Jakob Gunnarson. Bohuslän Grafiska AB.

Av: Kristin Persson, SA11F

En midsommarnattsdröm - William Shakespeare

En midsommarnattsdröm är en pjäs från 1594-1596, skriven av William Shakespeare. (1) I pjäsen behandlas ämnen som kärlek, missförstånd och avundsjuka. I detta verk möts sanningar och drömmar när en familj splittras och leds in en fantasiskog där allt är tillåtet. Händelserna kring paren i handlingen är invecklade och efter komplicerade förvecklingar och missförstånd löses kärleksproblemen. Verket kategoriseras som en komedi och är en av Shakespeares mest populära pjäser som spelas upp över hela världen. (2)

William Shakespeares liv och uppväxt står inte helt klart. Men merparten av hans levnadssätt har vävts in i hans olika verk. I En midsommarnattsdröm behandlas ämnena kärlek och sorg, vilket kan kopplas till det äktenskap han hade tillsammans med Anne Hathaway. Men även andra detaljer i En midsommarnattsdröm kan kopplas till Shakespeares levnadssätt. (1)

Under den elisabetanska tiden hade man en unik syn på kvinnan. Man hade en antifeministisk syn på kvinnan och deras största bedrift var att gifta sig. Jag skulle vilja påstå att detta synsätt på kvinnan väger in då en manlig dominans är övervägande i En midsommarnattdröms handling. I handlingen flyr Lysander och Hermia in i den förtrollande skogen för en natt där dem inte omfattas av de lagar som Theseus och Egeus skrivit. Hermia och Lysander gör detta i smyg så Theseus och Egeus kan bestämma över dem. När dem sedan kommer till Aten möter dem en massa par som är gifta och dessa äktenskap är byggda på männens krav och vilja (3/4). Äktenskapen ses som den ultimata bedriften för kvinnor medan männen kunde åstadkomma olika bedrifter på olika områden. Den här uppmärksamheten till manliga och kvinnliga könsroller och normer som finns i En midsommarnattsdröm kan kopplas till den elisabetanska kulturen som Shakespeare levde under.

I öppningsscenen vägrar Hermia att följa sin faders instruktioner då hon har blivit bifallen att gifta sig med Demetrius. (3/4) I antikens lag innebär det att en dotter måste gifta sig med den friare som sin far valt. Om hon inte fogar sig hotas hon av döden. Alltså kan man koppla innehållet i öppningsscenen till antiken.

Jag tycker inte att Shakespeare riktigt lyfter fram identiteten hos individerna i verket. Man får inte ta del av detaljerade beskrivningar av individerna. Detta gjorde att jag inte riktigt fastnade kring någon speciell karaktär i handlingen. Jag tycker istället att Shakespeare skapar en sorts identitet i kärleken mellan individerna. Varje gång i handlingen en förälskelse uppstår lyfts texten och blir allt mer intressant. Handlingen flyter på bättre. Jag skulle dock vilja påstå att den kärlek som lyfts fram främst i handlingen representerar den mörka sidan av kärlek. Ingenting går riktigt rätt, det skapas komplicerade situationer och äkta kärlek når inte riktigt fram. Shakespeare skriver även mycket om älvorna och kring deras uppdrag. Älvorna är som ljuset i kärleken då de blandar drycker för att väcka äkta kärleken till liv.

Att En midsommarnattsdröm hör till genren komedi håller jag fullständigt med om. Stycken av pjäsen utspelar sig i en trolsk skog. En sagolik och förtrollande skog som innehåller en mängd parallella intriger. Det som jag skulle vilja påstå är det komiska i pjäsen är missförståndet mellan två förälskade par och den förvandling hantverkaren Botten (vävare) gör då han förvandlas till en åsna, som sedan älvdrottningen Titania förälskar sig i.

Källförteckning
1. Wikipedia, A midsummer night’s dream http://en.wikipedia.org/wiki/A_Midsummer_Night's_Dream
2. Nationalencyklopedin, William Shakespeare http://www.ne.se/william-shakespeare
3. http://www.shakespearesallskapet.se/midsommarnatt.htm
4. En midsommarnattsdröm, författare: Wahlström & Widstrand. Översättning: Carl August Hagberg.

Av Simon Falk SA11F

Gravoffret – Aischylos

Gravoffret är en tragedi skriven av en av de största dramatikerna och tragediförfattarna under antiken, Aischylos. Dock är det endast sju av Aischylos verk, som enligt Nationalencyklopedin ursprungligen kan ha varit cirka 90 stycken, som finns kvar att se och läsa idag. Tre av de här verken ingår i Orestien som han skrev två år före sin död och de övriga fyra är fristående.

Något som Aischylos gjorde i sina verk var att gjuta in ett budskap eller lärdomar han ville sprida till sin publik. I Gravoffret får jag en känsla av att Aischylos försökte sprida en tanke om att man bör förlita sig på gudarnas vägledning genom att skildra gudarna som högt uppsatta och moraliskt vägledande för de mänskliga karaktärerna i verken. I Gravoffret syns detta då Orestes och Elektra tillsammans med kören ägnar större delen av tiden till böner vid deras far Agamemnons grav. Kören har en viktig roll i de grekiska dramerna en hel del av den grekiska lyriken ofta bestod av en del körlyrik. Detta nämns bland annat i Dikten och vi i första avsnittet. Kören sjunger strofer och motstrofer mot varandra och syskonen ber böner om deras fars resa till underjorden, hjälp om hämnd på deras mor som dödat deras far och ett slut på den plåga som de har utsatts för.

    Gravoffret är andra delen i trilogin Orestien och Gravoffret tar vid där första delen Agamemnon avslutades. Orestes möter sin syster vid faderns grav och som tidigare nämnt ber de till gudarna om stöd för att kunna uträtta hämnd mot faderns mördare, deras mor Klytaimestra och hennes älskare Aigisthos – Agamemnons kusin – genom att ta deras liv. Tillsammans med sin vän Pylades förklär sig Orestes och besöker borgen där Aigisthos och Klytaimestra befinner sig för att sätta sin plan i verket. Men när Orestes krävt sin hämnd och dräpt sin mor och älskaren drabbas han av hemska syner och förföljelse från hämndgudinnorna. Ett budskap jag ser att författaren har förmedlat här är att hämnd inte alltid lönar sig. Han ville visa och uttrycka att hämnd och våld skulle undvikas för att kunna bygga upp ett fredligt och rättvist samhälle med lagar. Detta nämnts också i Dikten och vi, att handlingen kretsar kring skuld och blodshämnd inom en släkt. Ett exempel på detta är det sista som skrivs i Gravoffret, nämligen körens klagan om hatet som födde hämnd, den onda cirkeln som inte avslutades med mord utan bara fortsatte. Vad det är som påverkar och styr människor till att utföra brutala handlingar och mörda någon visade Aischylos genom Orestes.

Källförteckning:

http://www.ne.se/lang/aischylos Hämtad under vecka 42

Dikten och vi av Bengt Brodow, Börje Bergström och Ingrid Nettervik, 1987 och 1991, Gleerups

Gravoffret i Orestien av Aischylos. Tolkad av Emil Zilliacus, 1970

Hamlet

Hamlet är en tragedi skriven under renässansen, som är skriven av William Shakespear. Shakespear föddes den tjugotredje april år 1564 i en liten stad nordväst om London som heter Stratford och han dog den tjugotredje april år 1616, femtiotvå år gammal. Vid arton års ålder gifta han sig med Anne Hathaway och tillsammans fick de tre stycken barn. Hamlet är uppbyggd på en krönika skriven av Saxo Grammaticus.

När han fyllt 25 år så flyttade han till London, där han Började arbeta som skådespelare och skrev sina första pjäser.

 Han blev hyfsat snabbt en känd och omtyckt dramatiker under renässansen och kunde bygga en egen teater, som han kallade för Globe theatre den invigdes år 1599. När han hade bott tjugo år i London så flyttade han tillbaka till Stratford där han sedan avled år 1616.

Hamlet är den pjäs som är mest spelad av Shakespeares alla pjäser, Hamlets gåtfulla personlighet gör att hans karaktär går att tolka på så många olika sett. Teatern har många gånger spelats in och gjorts till film.

 Hamlets Pappa blir mördad av sin egen bror, Hamlet spelar en roll som galen, blodtörstig och förtvivlad.  Hans hämndbegär gör att han stöter bort sin älskade hustru Ofelia. Ofelia blir så galen av att han stöter bort henne så att hon tillslut dränker sig. Hamlets mamma gifter om sig efter kungens död med farbrodern till Hamlets bortgångne pappa. När den nyblivna kungen börjar inse att Hamlet snart skulle lista ut att det var han som hade dödat hans far, så började han lista ut en plan för hur han skulle få bort Hamlet. Så kungen försöker att förgifta Hamlet vid en fäktningsmatch men av misstag dricker drottningen det giftiga vinet och dör. Hamlet får en helt ny kraft, att döda kungen, men Hamlet blir själv förgiftad av kungens svärd och avlider kort därefter.

Hamlets sätt att skriva på fångar publiken snabbt, det språk han använder är väldigt uttrycksfullt och faller in naturligt. Karaktärerna i texterna i väldigt sammansatta, en person har flera olika sidor. Tillexempel en ond karaktär är inte ond rakt igenom utan det är olyckan som skapat ondskan hos personen.  Hans texter är väldigt meningsfulla, det finns en mening med det han skriver. En av de vanligaste citaten som används en idag är ”Att vara eller att inte vara, det är frågan”. Hans sätt att skriva på var väldigt bildligt och gammeldags.

Shakespears pjäser var riktade till en socialsiktad publik, så han spelade ett brett spektrum av olika scener. Han behärskar språket på ett fantastiskt sätt och hans sätt att få karaktärerna att gå in i rollen är otrolig. Hans öppningar av nya scener är väldigt vardagsnära, lyriskt sköna och har snabba dramatiska vändningar. Slutet på Hamlet är väldigt tragiskt, alla dör och det blir inte som man förväntats sig. Romeo och Julia är ett annat verk som Shakespear har skrivit, slutet påminner lite om Hamlet ingen blir lycklig och både Romeo och Julia dör.

Många av Shakespears verk ser och läser vi än idag, de är över femhundra år gamla men än idag är vi intresserad av dem.

Källor

http://www.ne.se/lang/william-shakespeare

http://sv.wikipedia.org/wiki/William_Shakespeare

Jag anser att ne är en säker sida då den uppdateras väldigt ofta och man kan se vem som skrivit. Sen så använder sig många skolor av Ne och det är en sida som det kostar pengar att hämta fakta ifrån om man inte är på skolan. Jag litar alltid på Ne då det är utbildade personer som skriver och inga ungdomar som sitter och skriver  om deras tankar. Wikipedia är det inte alltid bra att lita på, för vem som helst kan gå in och ändra och skriva fakta. Om man använder sig av deras fakta så är det väldigt viktigt att kolla upp deras källor och kolla om de verkar trovärdiga. Man ska alltid vara källkritisk till den fakta man kollar på, det är viktigt att tänka på om personen som skrivit är opartisk eller partisk till händelsen. Kolla det datum som texten är publicerad och senast uppdaterad. Man ska även kolla om den personliga utgivaren står med och om det går att kontakta för frågor kring texten. Sen om det finns ett uppdaterings datum.

Hanna kjellin sa11f