Gravoffret – Aischylos

Gravoffret är en tragedi skriven av en av de största dramatikerna och tragediförfattarna under antiken, Aischylos. Dock är det endast sju av Aischylos verk, som enligt Nationalencyklopedin ursprungligen kan ha varit cirka 90 stycken, som finns kvar att se och läsa idag. Tre av de här verken ingår i Orestien som han skrev två år före sin död och de övriga fyra är fristående.

Något som Aischylos gjorde i sina verk var att gjuta in ett budskap eller lärdomar han ville sprida till sin publik. I Gravoffret får jag en känsla av att Aischylos försökte sprida en tanke om att man bör förlita sig på gudarnas vägledning genom att skildra gudarna som högt uppsatta och moraliskt vägledande för de mänskliga karaktärerna i verken. I Gravoffret syns detta då Orestes och Elektra tillsammans med kören ägnar större delen av tiden till böner vid deras far Agamemnons grav. Kören har en viktig roll i de grekiska dramerna en hel del av den grekiska lyriken ofta bestod av en del körlyrik. Detta nämns bland annat i Dikten och vi i första avsnittet. Kören sjunger strofer och motstrofer mot varandra och syskonen ber böner om deras fars resa till underjorden, hjälp om hämnd på deras mor som dödat deras far och ett slut på den plåga som de har utsatts för.

    Gravoffret är andra delen i trilogin Orestien och Gravoffret tar vid där första delen Agamemnon avslutades. Orestes möter sin syster vid faderns grav och som tidigare nämnt ber de till gudarna om stöd för att kunna uträtta hämnd mot faderns mördare, deras mor Klytaimestra och hennes älskare Aigisthos – Agamemnons kusin – genom att ta deras liv. Tillsammans med sin vän Pylades förklär sig Orestes och besöker borgen där Aigisthos och Klytaimestra befinner sig för att sätta sin plan i verket. Men när Orestes krävt sin hämnd och dräpt sin mor och älskaren drabbas han av hemska syner och förföljelse från hämndgudinnorna. Ett budskap jag ser att författaren har förmedlat här är att hämnd inte alltid lönar sig. Han ville visa och uttrycka att hämnd och våld skulle undvikas för att kunna bygga upp ett fredligt och rättvist samhälle med lagar. Detta nämnts också i Dikten och vi, att handlingen kretsar kring skuld och blodshämnd inom en släkt. Ett exempel på detta är det sista som skrivs i Gravoffret, nämligen körens klagan om hatet som födde hämnd, den onda cirkeln som inte avslutades med mord utan bara fortsatte. Vad det är som påverkar och styr människor till att utföra brutala handlingar och mörda någon visade Aischylos genom Orestes.

Källförteckning:

http://www.ne.se/lang/aischylos Hämtad under vecka 42

Dikten och vi av Bengt Brodow, Börje Bergström och Ingrid Nettervik, 1987 och 1991, Gleerups

Gravoffret i Orestien av Aischylos. Tolkad av Emil Zilliacus, 1970