Stoppa skogsskövlingen?

I dagens läge skövlas enorma ytor artrik skog världen över. År efter år skövlas det mer än 13 miljoner hektar tropisk regnskog. En gång i tiden täckte regnskogen nästan 15 procent av  planetens landyta. Just nu är det knappt 7 procent kvar. Om inga åtgärder vidtas kommer dessa ekosystem att vara helt försvunna i slutet av århundradet.

Ett exempel på skogsskövling är Påskön, där skövlade man skogen för att bygga statyer och massa hus. När skogen så småningom var borta kunde man inte längre bygga båtar för fisket. Tillslut blev det till att befolkningen på Påskön drabbades av svält och populationen minskade fort. (Enda källan hittad var Wikipedia)

Det har visat sig att skogarna har ett gigantiskt värde för miljön och klimatet. Deras unika förmåga att förvara kol och uppta koldioxid är mycket större än man trott. Enligt en ny studie i tidningen Science som grundas på uträkningar av olika typer av skogars expandering och deras påverkan på klimatet. Studien visar att skogarna tar upp nästan 2,4 miljarder kol, det är ungefär en tredjedel av de årliga koldioxidutsläppen som kommer ifrån människans förbränning av fossila bränslen.

Utan alla världens skogar så skulle den globala uppvärmningen ha skett mycket kvickare än idag.

Forskare anser att skogsskövlingen bidrar kraftigt till de globala utsläppen av växthusgaser och ju mer skogarna försvinner sänks deras förmåga att reducera konsekvenserna av våra utsläpp.  Men vad är egentligen växthuseffekten?

Ljuset som kommer från solen kan gå igenom atmosfären ganska fritt. När ljuset från solen sedan träffar jordytan så blir det värme. Den här värmen som sedan strömmar ut ifrån planeten hejdas i atmosfären. Det är främst koldioxiden och vattenångan som tar upp den här värmen. Eftersom dessa gaser blockerar värmen ungefär som glaset i ett växthus så kan man kalla de här gaserna för ”växthusgaser”. Hade inte atmosfären haft den här ”växthuseffekten” så hade planetens medeltemperatur lågt på runt 18- grader istället för 15+ som vi har det idag. (Henriksson 2005, s.118)

Brasilien och Indonesien tillhör de främsta klimatbovarna bland världens länder, när man räknar med skogsskövlingen. Statistiken visar att regnskogarna, är överlägset viktigast. Regnskogarna står för nästan 50 procent av det totala kolupptaget. Världens regnskogar är alltså helt avgörande för ifall klimathotet ska förhindras eller inte.

I dagens läge fortsätter de att avverkas skog i en väldigt snabb takt.

Skogen har faktiskt bara ett värde när den huggs ner. Då kan man sälja veden till någorlunda bra priser och sedan kan man använda marken till att odla t ex produktion av kött, soja och palmolja.

Det diskuteras om att införa ett nytt system som kallas för Redd (Reducing emissions from deforestation and forest degradation) där planen är att minska klimatuppvärmnningen genom att stödja u-länderna finansiellt för att få stopp på avskogningen, till en början genom fonder och därefter genom utsläppsrätter.

Jag tycker det låter som en bra idé, det finns ju trots allt mängder av fördelar. Till skillnad från andra klimatåtgärder skulle ett stopp för skogsskövlingen ge snabba, omedelbara resultat. Det skulle även rädda tusentals djur och växter från utrotning.

Bara man kan lösa finansiellt stöd så kan man dämpa utsläppen från skogsskövlingen med en fjärdedel.

Dock finns det ett par frågor som måste lösas på vägen, t ex:

ñ  Var skall fondpengarna komma ifrån?

ñ  Vem ska ta emot dessa fondpengar så att den fattiga befolkningen verkligen gynnas?

ñ  Hur ser man till att skogen skyddas under en längre period och inte bara i 3-4 år?

Kan dessa frågor få en bra lösning så tror jag verkligen att det här systemet kan fungera. Det stora bekymmret som ska lösas är var man ska få tag i alla pengar som man ska betala skogsägarna med. Enligt EU-beräkningar skulle det kosta 25 miljarder euro fram till 2015 för att dämpa skogsskövlingen med drygt 25 procent.

Vill vi, dagens ungdomar växa upp på en sargad planet? Vill dagens vuxna se sina barn växa upp på en fördärvad planet? Världens ledare måste ta sitt ansvar och göra något åt det här massiva problemet innan det är försent, vi måste hjälpa varandra. Även en vanlig medborgare kan hjälpa till genom att t ex släcka lampor i rum man inte är vistas i, lämna bilen hemma och ta cykeln osv.  Vi kan om vi vill.

”Heal the world we live in, save it for our children” - Michael Jackson.

Gjord av Marcus Nilsson SAIF, Aranäsgymnasiet.

Källförteckning:  

Henriksson, Anders Naturkunskap A Bas. Gleerups förlag, Malmö, 2005.

Klum, Mattias, 2009-12-13, Skövlad regnskog ger ökade utsläpp, Aftonbladet, http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/miljo/article12189633.ab, 2012-1-3.

Johansson, Roland, 2009-12-16, Stopp för regnskogsskövlingen?, Göteborgsposten,

http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.272961-stopp-for-regnskogsskovlingen-, 2012-1-4.

Johansson, Roland, Regnskogarna räddar jordens klimat, Göteborgsposten, 2011-7-21

Jackson,Michael, “Heal the World”, The Essential Michael Jackson, 1992-11-23

Wikipedia, Avskogning.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Avskogning

Vi kastar för mycket mat!

Andreas Ersman

I Sverige så slängs det i genomsnitt 100 kg mat per person. Den maten som vi slänger är för det mesta helt ätbar, detta är på grund av ”bäst före datumet” har gått ut eller håller på att gå ut. Det som man bör veta om ”bäst före datumet” är att det bara är ett datum som producenterna menar att smaken kommer att förändras efter någon vecka.

 Det här förekommer allt för mycket i Sverige, vi är för rädda att bli sjuka för att något är någon dag gammal, det är annat om maten är en vecka gammalt. Du kan äta eller dricka som är några dagar gamla, så länge du har förvarat det kallt eller fryst så är det ingen fara att äta eller dricka det, om du bara skruvar ner tempraturen till sex grader, för att hållbarhetstempraturen beräknas från 8 grader. (Östman, Gustafsson, risbergsskolan, 6 december 2010)

Av all mat vi köper och sedan bär hem, så är det 27% av den maten du har köpt som sedan hamnar i sopporna hemma. I våra svenska hushåll så slängs det 2,3 miljoner ton  mat  i sopporna varje år. Om vi istället konsumerade den maten som vi slänger, så skulle miljöpåverkan från livsmedelkedjan att minskas.

Det är hela 25% av miljöpåverkan som är ifrån  produktion från livsmedel. Den maten som vi producerar och sedan kastar, så ger de 1,9 ton koldioxid per år till atmosfären, de är ungefär lika mycket som 700 000 bilar släpper ut. Som ni läser så är detta ett stort resursslöseri i helt i onödan är de också, de som påverkas av detta är miljön och hushålls ekonomi. Ett annat stort miljö problem är alla dom onödiga transsportresorna som vi gör. Vi släpper ut en massa onödiga gaser som förstör vår hälsa och även miljön en hel del. Sen får vi även tänka på barnen i Afrika, som dör varje dag på grund av svält. Medans nästan alla i Sverige inte ens bryr oss hur mycket mat vi kastar. Man ser komposten i skolan, där man ser helt ätbar mat ligga där som barnen i Afrika skulle kunna göra vad som helst för att få den maten, men vi bara kastar den och sen bryr vi oss inte mer. Så nästa gång vi slänger maten så tänk lite mer på barnen i Afrika.

Den statistiska centralbyrån hade gjort en beräkning där dem hade fått fram att en  tvåbarnsfamilj kan spara upp till 7000 kronor på ett år om dom inte kastar mat i onödan. För att lyckas med det, så behövs det inte göra så mycket. Det räcker bara med att planera inköpen, äta upp på tallriken och ta hand om resterna, så kommer det tillslut att lösa sig.

Men vad ska vi göra åt detta problemet? Här kommer några tips som kan hjälpa.

-          Maten håller längre än vad du tror.

-          Du får planera dina inköp bättre.

-          Skulle vara bättre om du veckohandlade.

-          Försök att undvika storförpackningar av färskvaror.

-          Laga lagom mycket mat och frys in resterna.

-          Du kan laga mat på resterna. Gör en matlåda.

-          Smaka och lukta på maten innan du tittar på bäst före datumet.

-          Du måste bevara din mat i rätt tempratur, så den klarar si längre.

( Hessel, matkonsult HS halland 2012-01-22)

Så mitt tips är att följa de här råden, för än bättre värld!

Källförtäckning

Östman Petter och Fredric Gustafsson. Risbergsskolan, Örebro. Publiceringsdatum:  6 december 2010. Rubrik: Vi kastar för mycket mat. www.na.se , http://na.se/opinion/svarasnabbt/1.1029539-vi-slanger-for-mycket-mat

Hessel Eva, matkonsult HS Halland, Datum: står inte. Rubrik:  Miljoner ton mat kastas i sopporna. www.hungrig.nu , http://www.hungrig.nu/?p=15551&m=4928

                           Sluta använda fossila bränslen!

Fossila bränslen är olja, kol och naturgas (även torv, men det är betydligt yngre). De bildades för 50-500 miljoner år sedan av döda växter och djur som blev liggandes på havs -och sjöbottnar. De täcktes av lager av bl.a. grus och sand vilket ledde till att trycket och temperaturen steg. Även om fossila bränslen ständigt bildas, tar det mycket lång tid och efterfrågan överskrider produktionen märkvärt. (1)

Fossila bränslen står för ungefär 30 % av Sveriges totala energianvändning och 80 % av världens dito. Det är den största källan till växthusgaser, vilket bidrar till klimatförändringen. Förbränningen av de fossila bränslena leder till stora mängder utsläpp av koldioxid. Mängden koldioxid som släpps ut beror på kolhalten i bränslet. I toppen ligger förbränning av kol, sedan utsläpp av olja och sist naturgas vilket i jämförelse med de andra fossila bränslena är avsevärt bättre och ger minst negativ miljöpåverkan.

Trots detta är det inte bra att förlita sig på naturgaser på lång sikt, eftersom det skulle försvåra Sveriges chanser att nå de långsiktiga klimatmålen, samt försämra chanserna att övergå till förnybara energikällor.(2)

Världen har inte använt sig av fossila bränslen särskilt länge egentligen, utan det var först på 1700-talet under den tidiga industrialismen i England där man började utnyttja energin i stenkol. Idag är kol den viktigaste energikällan vid elektricitetproduktion i många länder. Utvinningen av olja dröjde dock, först på 1800-talet började man borra efter olja och dess primära användningsområde blev som fotogen. Framåt 1900-talet växte bilismen och transportmedel blev den stora slukaren av olja.

Att kolförbränning varit farligt för miljön har man, trots att man fortsatt använda det i så stor utsträckning, vetat länge. Redan på medeltiden brändes kol i London och under industrialiseringen blev problemen värre. Luften försämrades av koldioxid och giftiga kemiska avgaser och mängder med människor dog av förgiftning. Trots detta sågs kolbränning med vid optimism och röken var ett tecken för välstånd och rikedom. (3)

För att kommande generationer ska kunna leva, måste vi satsa på en hållbar utveckling. För att detta ska ske bör vi drastiskt minska oljekonsumtionen och finna alternativa, förnyelsebara energikällor. En av de stora oljebovarna är som tidigare sagt transportmedel, vilket vi skulle kunna byta ut mot motorer drivna utav el. Vissa använder sig utav hybridbilar nu, vilket är en bra början mot en hållbar utveckling.
Visst, detta kan bli dyrt och svårt att uppnå men det är lika bra att göra övergången nu i realistisk takt, än att vänta och tvingas göra det senare när de fossila bränslena tagit slut.


1. Samarbete mellan Chalmers och Göteborgs universitet, 2006-07-14

2. Naturvårdsverket (ansvarig Tea Alopaeus), 2011-02-11

3. Tekniska museet, 2009-12-18




Källförteckning

Samarbete mellan Chalmers och Göteborgs universitet: fossila bränslen, http://www.miljoportalen.se/ordlista/ploneglossary.2006-04-12.1575314775/ploneglossarydefinition.2006-07-14.2952183488, Senast uppdaterat: 2006-07-14, Hämtat: 2011- 12-13,

Naturvårdsverket (ansvarig Tea Alopaeus): fossila bränslen, http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Verksamheter-med-miljopaverkan/Energi/Fossila-branslen/, Senast uppdaterat: 2011-02-11, Hämtat: 2011-12-13

Tekniska museet: fossila bränslen, http://www.tekniskamuseet.se/1/990.html, Senast uppdaterat: 2009-12-18, Hämtat: 2011-12-13

Bomull

Bomull är till skillnad från syntetfibrer som nylon en naturfibrer då nylon baseras av fossil olja. Men bomull är egentligen inte så naturligt eftersom det är världens mest besprutade gröda. (Bomull en ren naturprodukt sida 7)

Kina, USA och Indien är dom största producenterna av bomull och 80 procent av världens bomull produceras i dom länderna. År 2004-2005 var världens totala bomulls produktion 26 miljoner ton. Av all denna bomull är mindre än 1 procent ekologisk. (Bomull en ren naturprodukt sida 8)

Odling av bomull sker ofta i tropiska regioner där det inte finns så mycket sötvatten, och då krävs ofta konstbevattning. Det krävs mycket vatten för att odla bomull så bomullsodling har stor påverkan på sötvattnets kretslopp, detta leder till att där det är tott kommer det bli ännu torrare och i regnrika områden ännu våtare. Av jordens vatten tillgångar är 97,5 saltvatten. Och av den procent som är sötvatten är nästan allt i glaciär isarna. Eftersom bomull behöver mycket vatten har stora delar av industrin börjat konstbevattnas. (Bomull en vatten slukande gröda, Bomull en ren naturprodukt sida 10)

Vid konstbevattning tas vattnet från grund vatten eller ytvatten i tex floder. När vatten tas från grundvatten ger ofta en tillförlitligare vatten tillförsel. Om man tar för mycket vatten så tar inte bara sötvattnet slut utan saltvattnet ökar. När sötvattnet tar slut leder detta till att befolkningen inte längre får dricks vatten. (Bomull en ren naturprodukt sida 11,12)

Bomullen är den mest besprutade grödan, och ju mer man besprutar ju mer ökar skadedjurens motstånds kraft. Det resulterar i att man måste spruta på mer och mer bekämpnings medel varje år. Bekämpnings medel är farligt och många djur skadas av dom, dom är också extremt farliga att hantera vilket utger en risk för bönderna som lever på det när dom måste bespruta sina grödor för att kunna överleva då skadeinsekter är den största orsaken till skördeförluster, mest vanliga är bomullsmal (Pectionphora gossypiella), tobakknöfly (Heliothis virescens)och majsknöfly (Helicoverpa zea). Kemikalier och bekämpnings medel medför även ökad algblomning så även om dom inte är direkt giftiga orsakar dom ett stort problem. (Bomull en ren naturprodukt sida 16,17)

Bekämpningsmedel påverkar den biologiska mångfalden många insekter försvinner vilket kommer resultera i att andra fåglar och djur också gör det. Och på grund av konstbevattningen så minskar vattnet i sjöar och floder vilket också påverkar mångfalden. (Bomull en ren naturprodukt sida 20)

Det finns även GMO-bomull (genmodifierad bomull) detta finns för att minska användningen av bekämpnings medel vid odling av bomull. Men det skadar den biologiska mångfalden, genom att det blir mindre insekter där man odlar GMO-bomull. Iden är att GMO-bomull ska växa medans all ogräs dör. Men det kan även leda till att genen som gör att den tål ogräs sprider sig till andra arter som man inte vill ska ha den genen. Effekterna om denna genen sprider sig kan resultera i att vi får en spridning av oönskade växter som vi inte kan döda. (Bomull en ren naturprodukt sida 23)

När man odlar ekologiskt bomull odlar man den utan den intensiva kemikalieanvändningen. En ekologisk odling är en odling utan kemiska bekämpnings medel och utan handgödsel. Att odla ekologisk bomull är även bättre för vattnet då bönderna måste ta hänsyn till hur mycket vatten som kan användas. Odlingen kräver mer arbetskraft och ger mindre tillbaka men är billigare eftersom man inte behöver köpa in några större mängder kemikalier till odlingen. Odlingen av ekologisk bomull är inte så stor om man ser till all bomull som produceras i världen, men med ökat intresse ökar odlingen av ekologisk bomull snabbt. Viket är bra för miljön och den biologiska mångfalden. (Bomull en ren naturprodukt sida 24,25)

I Kungsbacka kommuns miljömål står det at vi ska ha begränsad klimatpåverkan och detta syftar till största delen på dom växthus gaserna vi släpper ut från tex bilar men det står även att klimat påverkan från produkter och tjänster också ska minska. Och kläder är en del av detta bomullen odlas ju inte i Sverige så några exakta miljömål om detta finns inte men efter som det är en produkt som vi använder oss av så är det ju viktigt att vi tar ansvar för just detta.

Jag har nästan alltid vetat att sättet man odlar bomull på inte är bra men har aldrig vetat effekterna av detta och hur det påverkar mig och alla andra. Nu när jag vet vad som händer men världen för att vi SKA ha våran bomull till tex kläder är jag lite chockad att det inte är en större grej utbudet av ekologiska kläder är inte så stort och dom större klädkedjorna skryter ju inte med att dom har ekologiska kläder och att dom sett till att deras leverantörer gör allt för att ha en bra miljö för bönderna som jobbar med farliga ämnen hela dagarna har det bra.

Vi måste bli mer medvetna om vad vi köper vi måste reagera och tänka mer för det kan vi mer än väl om vi bara vill. Vi måste inse att detta påverkar oss och detta är någonting vi kan vara med att påverka genom att ställa högre kvav. Även om det kan verka som en liten sak kan det hjälpa många personer. Vi måste föregå med gott exempel för våra barn, medmänniskor och för vår värld. Detta kan vara ett första steg på vägen till en bra och rättvis värld för alla.

                       Källförtäckning

Bomull en vatten slukande gröda Världsnaturfonden WWF ansvarig utgivare Mariann Eriksson senast uppdaterad 2011-09-21 information hämtad 2011-12-18 http://www.wwf.se/vrt-arbete/vtmarkerstvatten/vattenfotavtryck/1128210-bomull-1a-sida

Bomull en ren naturprodukt? Världsnaturfonden WWF ansvarig utgivare WWF kom ut oktober 2005 information hämtad 2011-12-19 http://www.wwf.se/source.php/1120565/Bomullsrapport.pdf

Hur länge håller vårt ”plastsamhälle”?

Vår plastkonsumtion ökar konstant och har gjort det sen plast började användas runt 1950-talet. Eftersom råvaran till plast kommer från råolja (petroleum) och tillverkningen medför utsläpp av stora mängder koldioxid måste vi tänka om och stoppa denna överkonsumtion innan det är försent.

Idag används plast överallt i vårt samhälle. Det är ett populärt material för att det väger lite, håller tätt, är genomskinligt och lätt att forma. Det finns många bra användningsområden där plast har ersatt de traditionella materialen till exempel avloppsrör, proteser och glasögon. Men det råder också en ”slit-och-släng” mentalitet när det gäller saker som är tillverkade i plast. Ett bra exempel på detta är plastpåsen. Varje vuxen svensk använder ca 300 plastpåsar varje år. Om man dessutom vet om att det går åt två kilo olja för att tillverka ett kilo plast och varje år i Sverige medför förbrukningen av plastpåsar ett utsläpp av 75 000 ton koldioxid (Mariestads kommun, 2011-02-03), så förstår man att detta inte håller i längden. Inte nog med det, det tar 10-12 år för EN plastpåse att brytas ned om den slängs ute i naturen. Vad kan man då göra för att minska till exempel pås-konsumtionen?

Man kan enkelt hjälpa till med minskningen med utsläpp av koldioxid med tusentals ton genom att bara skippa att ta en påse när man är ute och handlar. Behöver man plastpåsar i hemmet för sopor m.m. så kan man köpa tunnare plastpåsar som inte innehåller lika mycket plast. Idag har många affärer dessutom tillverkat egna miljövänligare plastpåsar än de vanliga. Dock är fortfarande frågan: Behöver vi verkligen använda så många plastpåsar som vi gör idag?

Man skulle kunna påverka konsumtionen av plastpåsar genom att höja priset på dem. Idag kostar en plastpåse ca 1-2 kr i mataffären. Hade man höjt priset till 10 – 20 kr på dem, så hade troligtvis de flesta till slut valt att strunta i påsen – eller ha med sig egna. En annan grej man skulle kunna tänka på är att förvara mat i burkar med bra lock som kan diskas hur många gånger som helst och användas på nytt, istället för att välja en plastpåse som man sedan slänger.

En annan sak man borde sätta fokus på när det gäller onödiga plastsaker är de leksakerna man får med när man köper en barnmeny (Happy-meal) på McDonalds. De håller i bästa fall någon halvtimme och man har ofta slängt dem innan man lämnar restaurangen – eller i värsta fall, har man inte ens noterat att de följde med menyn. Dessa plastleksaker är dessutom förpackade i en plastpåse. Man förstår att detta är ett sätt för restaurangen att locka till sig barnfamiljer, men man borde ha ett val att välja om man vill ha med en dålig kvalitets-leksak eller inte. Idag skickas leksaken med utan att personalen frågar en och man kan till och med ibland behöva argumentera för att slippa den, vilket jag har egen erfarenhet av.

När vi kommer till utsläpp som har med plastindustrin att göra kan vi göra mycket genom att hjälpa till och återvinna. För att man skall kunna återvinna plast måste plasten vara av samma sort, det är därför PET-flaskor samlas in vid pantning separat, då de är tillverkade av samma plast. I Sverige samlas ca 80 % av sålda PET-flaskor in och återvinns. Att det är en sådan hög siffra som kommer tillbaka beror mycket på pant-systemet. I de länder där man inte får pant för flaskorna är insamlingsprocenten mycket lägre.

Något annat man bör tänka på är att göra det lätt för alla att återvinna då vi människor är rätt bekväma av oss. Man måste öka tillgängligheten för att återvinna genom gemensamma soprum och fler återvinningsstationer.

Våren 2011 hade IKEA och WWF ett samarbete tillsammans för att hitta bättre lösningar på återvinningsbara produkter, i detta fall möbler. I första projektet erbjöds man att lämna in uttjänta plastmöbler vid IKEA-varuhusen i Helsingborg och Malmö. Detta är ett lysande initiativ som fler borde ta efter och ett bra sätt att spara på naturens resurser. (Världsnaturfonden, 2011-04-15)

Då koldioxid är den gas som bidrar mest till ökad växthuseffekt förstår man att vi måste hjälpas åt att minska utsläppen. De globala koldioxidutsläppen orsakas mest utav förbränning av fossila bränslen (I detta fall olja). Koldioxid är ett ämne som finns kvar länge uppe i atmosfären och påverkar klimatet under en lång tid framöver. Vi måste börja göra något åt detta problem och det är nu, inte imorgon!

Källor:

WWF: http://www.wwf.se/press/pressrum/pressmeddelanden/1356923-ny-pilotstudie-gamla-plastmbler-kan-bli-som-nya

Hämtat: 2012-01-16
Senast uppdaterat:  2011-04-18

Mariestads kommun: http://www.mariestad.se/Mariestad/Startsida-Mariestad/Toppmeny/Miljo/Agenda-21/Ekologiska-fotavtryck/Avfall-och-utslapp.html

Hämtat: 2012-01-16
Senast uppdaterat:  2011-02-03

Wikipedia: Plast: http://sv.wikipedia.org/wiki/Plast
Hämtat: 2012-01-17
Senast uppdaterat:  22 december 2011 kl. 20.12.

Miljöportalen: http://www.miljoportalen.se/luft/vaexthusgaser/vaexthuseffekt-och-vaexthusgaser-vad-aer-det-egentligen

Hämtat: 2012-01-22

Senast uppdaterat:  2010-05-24

Inger Sundelin, DN: www.dn.se/ekonomi/din-ekonomi/fa-trojor-gors-av-pet-flaskor

Hämtat: 2012-01-21

Senast uppdaterad: - inga uppgifter

Av: Emmelie Bengtsson, SA1F.

P-piller

P-piller en stor miljöbov!

P-piller innehåller en eller två sorters hormoner, kombinerade p-piller innehåller östrogen och gestagen medan minipiller bara innehåller en sorts hormon gestagen (Gulkroppshormon). P-piller är ett preventivmedel som användas utav kvinnor världen över som vill skydda sig mot oönskade graviditeter.

P-piller förhindrar att en ägglossning sker och sekretet blir tjockare och ogenomtränglig för spermierna att ta sig igenom. Slemhinnan i livmoderhalsen blir tunnare vilket leder till att man får mindre mensvärk och en mindre mensblödning. P-piller som tas regelbundet gör risken för att bli gravid väldigt liten. [1]

Det finns en del för och nackdelar med p-piller.

Kroppsligt så finns dessa fördelar.

Kvinnor använder sig utav olika preparat för att skydda sig mot graviditet, använder man sig av p-piller som skydd så är chansen väldigt liten att man blir gravid. Ska man åka på en utomlandssemester och tycker att det känns jobbigt att ha mens under tiden så kan man enkelt flytta mensen genom att fortsätta att äta pillrena och inte ta något uppehåll. [2]

Ur ett globalt perspektiv så är det bra att använda p-piller då det förhindrar graviditeter, Utan preventivmedel så skulle befolkningen öka kraftigt. Varje sekund föds det omkring fyra barn runt om i världen, detta är inte hållbart. Mest barn föds i fattigare delar av världen som Afrika, i fattigare länder finns det nästan inga tillgångar alls till att få tag på preventivmedel. Om man hade börjat dela ut kondomer och hormonella preparat gratis i de fattigare delarna av världen så skulle det bli mycket färre graviditeter.

Personligen så tycker jag att ur ett miljöperspektiv så är tycker jag att p-piller är en bra uppfinning, hade vi inte använt p-piller så hade det fötts väldigt mycket mer barn och då hade mer kläder behövts produceras för att klä på dem, nya bilar hade behövts produceras när de blir äldre, Fler förskolor, skolor och gymnasier hade behövts byggas och man hade fått ner medelåldern på föräldrarna en aning och fler hade hoppat av skolan för att dom hade behövt ta hand om sina barn

Ur kroppslig syn

P-piller skyddar inte mot könssjukdomar, vill man vara säker på att inte få någon sexuellt överförbar sjukdom så ska man använda sig utav en kondom. När man använder p-piller så får man en ökad risk att få en blodpropp, men chansen är fortfarande väldigt liten. Kroppen kan på olika sätt bli påverkad utav hormonerna i p-piller, huvudvärk och illamående är två vanliga biverkningar. Nedstämdhet är också en vanlig biverkning. [3]

Globala problem

Omkring en miljon sex hundratusen kvinnor i Sverige använder sig utav preparat för antingen motverka att bli gravida eller för att förhindra klimakteriebesvär vid 45-50 års ålder. Tabletter och plåster spolas ner i toaletten, ut i våra reningsverk och vidare ner i våra hav, detta är inte acceptabelt. Det finns många olika hormonella preparat och olika personer påverkas på olika sätt. Det är därför inte alla kan använda piller, utan vissa måste använda miljöförstörande p-plåster. Men det många ungdomar inte tänker på är vilka följder avfallet av hormonerna får för naturen.

Utan p-piller så hade fler Kondomer börjat att användas, tillverkning utav kondomer är inte heller helt miljövänlig, man använder sig tillexempel utav latex och naturgummi, kondomerna är tillverkade i Asien, då behöver de fraktas över atlanten och det gör stora utsläpp. Kondomen är nedbrytbar men exakt hur långtid det tar för en kondom att brytas ner vet man inte riktigt. Kondomen ska slängas i sopporna och inte i naturen. Men i vissa länder som tex som Libyen där det finns mycket sexuellt överförbara sjukdomar så är kondomen den bästa för den är det enda preparat som endast skyddar emot könssjukdomar och oönskade graviditeter. Så i längden så tror jag själv att p-piller och andra preparat är bättre för vår naturliga balans än att strunta i att skydda sig emot graviditet.

Preparaten ligger alltid i förpackningar som antingen är gjorda utav kartong eller plast. Tillverkning utav kartongen är oftast gjord utav återvunnet material, men plasten som tabletterna ligger i är av plast. Både tillverkningen av platsen och kartongen tär på miljön, och det är inte där det slutar, sen väntas massa olika frakter till olika länder. Detta leder till ett ökat koldioxid utsläpp. Nu är det dags att börja och värna om vår miljö, detta leder inte till någon hållbar utveckling.[4]

Reningsverken

Reningsverken filtrerar en del utav preparaten men en del fortsätter ut i hav och sjöar. Detta har gjort att en del havslevande djur som är lättpåverkade har antingen blivit tvåkönade eller börjat att producera ett protein som bara honor kan tillverka. Problemet upptäcktes på nittiotalet av Brittiskaforskare. Detta problem får hela kretsloppet att brista, när en djur art förändras så påverkas alla i deras närhet. Mörten är en fiskart som är lättpåverkad av hormon preparat, mörten är en av de arter som utvecklade kvinnliga hormoner och blev tvåkönade. [5]

Östrogen som kommer i kontakt med hangrodor gör så att grodorna byter kön eller helt enkelt blir fertila. Detta är inte bra för naturen när vi människor nästan utrotar arter, när hanarna blir fertila kan de inte längre föröka sig och detta kan leda till att vi i framtiden får ett underskott utav grodor och istället så ökar antalet insekter som varit föda åt grodorna.[6]

Det svenska miljöinstitutet Ab har gjort en stor undersökning runt om i tjugotvå kommunala avloppsreningsverk, i flera fall fanns hormoner i det renade vattnet. Man har nu tryckt på miljöfrågorna och för några år sedan så byggdes reningsverken om och inget utsläpp från östrogen kunde påvisas. P-plåster är den preventivmetod som är farligst för miljön. Stora mängder utav hormoner sitter kvar i plåstren efter användning. Många spolar ner p-plåster i toaletten detta kan vi inte längre acceptera. Detta stör naturen naturlig balans, använda preparat ska lämnas in till apoteket och brännas.[7]

I slutet utav år 2009 så togs ett nytt p-piller vid namn Qlaira fram, p-pillret är bättre för miljön och man får en mindre risk för att få en blodpropp. Det nya p-pillret har en naturlig östrogen hormon och har nu börjat säljas i Sverige, hade fler börjat använda dessa istället så hade det fått en positiv inverkan på miljön. Det är bättre för miljön för att hormonet bryts ner mycket snabbare än vanliga kombinerade p-piller.[8]

Källor

redaktionendagen.se. Varje minut föds 253 barn

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=91967

Publicerad: 2005-07-19 06:00, jag var inne på sidan den 15 januari år 2012

Åsa Sandler, p-piller

http://www.umo.se/Sex/Skydd-mot-graviditet/P-piller/

Ungdomsmottagningen

(datum saknas) jag besökte sidan den 13/1-12

Katja Öster, Vårdguiden

http://www.vardguiden.se/Tema/Sex-och-samlevnad/Preventivmetoder/

senast uppdaterad 2010-06-08 jag hämtade fakta ifrån sidan den 13/1-12

ANN-KRISTIN WENTZEL, forskning och framsteg

http://www.fof.se/tidning/2003/1/nedspolade-p-piller-gor-fiskar-tvakonade

Publicerad år 2003 hämtade fakta den 18/1-12

Rfsu, kondomer och miljö

http://www.rfsu.se/sv/Sex--relationer/Preventivmedel/Kondom/Kondomer-och-var-miljo/

senast uppdaterad 2009-12-12 hämtade fakta 15/1-12

Ingrid Stenberg, p-piller i miljön ger hangrodor äggstockar

http://www.lakemedelsvarlden.se/zino.aspx?articleID=11746

publicerad 2008-09-18 hämtade fakta 18/1-12

Marijana Dragic, nya pillret sätter p- helt naturligt.

http://www.aftonbladet.se/halsa/article11969567.ab

publicerad 2009-08-24 utgiven av, hämtade fakta 18/1-12

---

[1] umo

[2] umo

[3] umo

[4] Rfsu miljö

[5] fof

[6] läkemedelsvärlden

[7] Rfs

[8] aftonbladet

Hanna Kjellin

Människans egoistiska och kortsiktiga tänkande förstör Arktis

Arktis är det största bebodda området på vår planet. Ca 1900 000 km2 är frusen vildmark. Det är ca 4 miljoner som lever och bor på Arktis idag. Dessa människor är en befolkning av ursprungsfolk, som har lyckat anpassa sina liv på en av Jorden mest ogästvänliga platser. Vid sidan av lever ett visst antal andra vilda arktiska djur. Det är framför allt isbjörnen, men också vikare, narvalar, vitvalar, valrossar, renar, fjällrävar, jaktfalkar, fjällugglor samt några av de rikaste fiskområden. Arktis har inte bara en mängd biologiskt mångfald, utan är ett av världens största sötvattensförråd.(wwf.se, Arktis)

Idag är vi totalt beroende utav konsumtion för att vi ska kunna överleva. Allt handlar om vad som ska säljas och köpas, hela tiden. Allt har gått överstyr mer och mer. Varje liten sak, från matvaror, mode till turistresor och transport, har vi ingen som helt baktanke om vad som pågår. Vi kan inte smutskasta vår planet och försätta oss som vi gör, vi måste förändra detta nu och inte senare.  En hållbar konsumtion existerar inte idag. Vi kan inte längre producera mer än vad världen har i resurser. Det blir bara fler problem och större konsekvenser, utav allt. Vi är skyldiga till vad vi har orsakat och måste härmed börja ta vårt ansvar. Arktis kommer inte leva i evighet och inte heller Jorden, och på grund, utav oss och vår konsumtion, så står Arktis inför stora hot.

 Frågan är om vi egentligen hinner rädda Arktis över huvudtaget. När vi inte har en hållbar konsumtion, som bara har skapar nackdelar för miljön. Klimatförändringar blir allt mer kraftigare och allvarligare. Utsläpp av växthusgaser som koldioxid och metan ökar mer och mer, t.ex. transporter och fabriker, vilket gör att jorden blir varmare, med en högre medeltempratur som bidrar till en ökad växthuseffekt och den globala uppvärmningen. Allt blir svårare för värmestrålningen att reflekteras ut i atmosfären, vilket bidrar till både en global uppvärmning och en ökad växthuseffekt. Det skapar allvarliga effekter för Arktis men också för arktiska arter.  Polarisen smälter och havsnivån stiger. Isbjörnen är den art som speciellt, blir drabbad allvarligt. (Björndahl, Castenfors, Wahlberg, Dahlén, s.150) När de är helt beroende och mycket väl anpassade till ett liv på packisen. Isbjörnen är idag utrotningshotad på grund utav oss människor. Deras anpassande liv har ändrats mycket drastiskt. Jakten har blivit svårare ute på havsisen. Årstiderna kommer inte på ett naturligt sätt längre. Detta har skapat problem när de, måste hela tiden bygga upp deras fettdepåer för att överleva. Isbjörnen äter bara kött och är toppredator i den arktiska näringskedjan, vilket gör att de är viktiga för andra arter samt även, beroende utav de andra.(wwf.se/Isbjörn)

 Arktis behöver inte bara bevara packisen, utan även den biologiska mångfalden. Den globala uppvärmningen är den största konsekvensen som Arktis hotas utav, men det finns betydligt fler miljöproblem, till exempel föroreningar, överfiskning, gas och oljeutvinning samt sjöfart som ställer till med ytterligare problem.(wwf.se/Arktis) På 1980-talet lyckades forskarna till slut hitta mängder av föroreningar i Arktis. Både dioxiner, bekämpningsmedel, PCB och långlivade organiska föreningar (POPS). Det hittades i både ammande kvinnors mjölk samt i de marina däggdjurens fett.
(greenpeace.se/Beautiful Arctic) Dioxiner bildas av vår sopförbränning och avfallsförbränning och vissa industriprocessorer(naturvårdsverket.se/Dioxin) Bekämpningsmedel är det gift som bidrar genom våra jordbruksområden, samt PCB som är en del utav de långlivande organiska föroreningar (POPS) d.v.s. svårnedbrytbara ämnen, och är dessutom ett samlingsnamn på flera hundratals kemiska ämnen, som bildas för olika tekniska ändamål. Genom våra vindar och havsströmmar transporteras de till Arktis, där de ackumuleras uppåt i den arktiska Näringskedjan. Miljögifterna anrikas i organismerna för varje led och fortsätter att spridas vidare, från producenten till toppredatoren.  Halten av giftet blir högre för varje gång, tills de har nått upp till toppreatorn, isbjörnen. De drabbas mycket hårt, när koncentrationen av dessa gifter hunnit bli så alarmerade hög. När deras ungar sedan föds förs gifterna över från mamma, visa dimjölken. Det blir ond cirkel som sedan fortsatter att gå. (Sakab.se/FaktaommiljögiftetPCB)(Björndahl, Catenfors, Wahlberg, Dahlén, s.147)(wwf.se/Arktis)(wwf.se/Isbjörn)

Varje del liten av Arktis är både värdefull och betydelsefull, för både dagsläget just nu, men också för vår framtid. Vi Homo sapiens d.v.s. Människan har under många miljonstals år varit naiva, och trott att man kan göra hur som helst. Det har varit först när problemen börjat uppstå och skapat konsekvenser som man har vaknat till och börjat tänka på effekterna utav vårt handlande. Vi har inte heller haft den rätta kunskapen, vid rätta tillfället. Däremot skulle det ha varit en fördel, om vi hade haft ett miljötänkande från början. Men tyvärr, först nu har det börjat komma, vilket har orsakat att vi har under dessa år utvecklat en miljömässig, ekonomisk och social ohållbarhet.  Från det att vi startade den drastiska utvecklingen för många år tillbaka i tiden, till ett konsumtionssamhälle i katastrof med ingen direkt hänsyn till någon annan, med en allt mer problematisk levnadstandad.
 Bakgrunden till varför mänskligheten har lyckats utvecklas och påverka hur vår värld ser ut idag, men, också hur Arktis har blivit förstört. Människan bär skulden till varför Arktis står inför så många hot.

Där det bygger mycket på vårt kortsiktiga och egoistiska tänkande, till varför vi har handlat som, vi har gjort. Vi har alltid haft ett behov utav att utvecklas framåt. Människan kan helt enkelt inte bli nöjd, utan vill istället bara ha mer och mer, vilket ligger mycket på hur vi hela tiden söker efter en vis tillfredsställelse och bekvämlighet i vår levnadsstandard. Där vi alltid har satt vårt bästa framför alla andra arter ur ett perspektiv. För att hela tiden ha det bättre och bättre i nuläget, oavsett vilka konsekvenser det ger till framtida miljöförstörelser, vilket har orsakat att hela mänskligheten blivit egoistisk, ju längre den industriella utvecklingen har gått framåt. Där vi fortfarande inte finner någon balans mellan länderna än idag. Västvärlden driver fortfarande utveckling framåt på en betydligt högre nivå, än resten av världen, vilket gör att de fattigare länder nu fokuserar på sin industri för att sedan, komma till en nivå som är jämbördig med västvärlden. Där allt fokus bygger på att utvecklas
till ett konsumtionssamhälle, oavsett vilka effekter miljön drabbas utav. Vi kanske t.o.m. har slutat bry oss om framtiden och förlorat vårt långsiktiga tänkande som vi en gång hade. Detta kortsiktiga tänkande ger svåra och långvariga konsekvenser, t.o.m. obotliga skador på miljön samt Arktis och dess djurliv och människor, vilket är vad vår värld står inför nu idag, på grund utav oss. Däremot kan man känna en viss förståelse för vår utveckling framåt, men nu har vi kommit så långt att vi inte kan fortsätta som vi har gjort tidigare.

Nästa fråga är då, hur man nu kan lösa detta problem.  Det är ingen enkel utmaning, men vi kan inte fortsätta konsumera som vi gör, tanke på att det förstör Arktis. Alla de hot som Arktis står iför idag, är p.g.a. vår konsumtion och ohållbara utveckling. Vi måste alltså minska på vår konsumtion, och börja samarbeta mellan länderna. Där vi tillsammans utvecklar en mer hållbar utveckling tillsammans för framtiden, och dessutom även ändrar på vår levnadsstandard. En långsam utveckling med en hållbar balans, som både är ekonomisk, social och miljömässig. Det är precis vad vi behöver idag. Människan eller mer exakt, hela mänskligheten kan bara göra något åt detta enorma problem men, vi måste och sluta tänka så kortsiktigt och egoistiskt. Vårt beteende har redan, förstört Arktis tillräcklig och för att vi ska någonsin kunna rädda Arktis. Vi måste börja ändra på oss nu, och inte imorgon. Hela mänskligheten har inte ännu idag, lyckas komma, med något bra, efter alla dessa år. Däremot har vi lyckas komma, med något bra för oss själv, vilket är en stor katastrof.

Ett långsiktigt och miljömässigt tänkande, där vi hela tiden jobbar oss framåt, med miljömässig konsumtion. Allt som vi både tillverkar och förbrukar har en ny teknik istället, med hjälp utav våra hjärnor, och den forskningen vi har utvecklat. Samtidigt, som den gamla tekniken förbjuds att använda.

Lyckas vi tillsammans göra denna skillnad,  och bygger en mer stabil utveckling, med fokus på vår miljö, så har vi en stor potential att lyckas framöver. Vi har ju trotts allt bara lånat Jorden, utav näst kommande generation, där allt nu handlar om tiden, tiden som håller på att rinna ut.

Källhänvisning och källförteckning: 
 Björndahl, Castenfors, Wahlberg, Dahlén. Frank Gul Naturkunskap 1b, Liber, Stockholm, 2011.
Greenpeace, greenpeace.org, Beautiful Arctic, http://www.greenpeace.org/sweden/se/vad-vi-jobbar-for/klimat/arktis/?gclid=CMOZk7655K0CFQUwmAodmSA_OQ 2011/12-30
Henriksson, Anders. Naturkunskap A Bas, Gleerups, 2005
Naturvårdsverket, 2010-01-12, Dioxin, http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Amnen/Klorerade-organiska-amnen/Dioxin 2011/12-30
SAKAB, Fakta om miljögiftet PCB, sakab.se, http://www.sakab.se/templates/Page.aspx?id=594 2011/12-30
Världsnaturfonden, Arktis, wwf.se 2011/04-20,http://www.wwf.se/vrt-arbete/var-arbetar-wwf/arktis/1123334-arktis 2011/12- 30
Världsnaturfonden, Isbjörn, wwf.se 2008/01-21 http://www.wwf.se/vrt-arbete/arter/1125759-isbjrn
2011/12-30

Bifångst

Med ”bifångst” menas att man utan avsikt fångar en annan art än den man planerat att fånga.
T.ex. om man är ute och fiskar tonfisk och istället får upp delfiner, även om man oftast slänger tillbaks delfinerna i havet så är risken stor att de dör eller får andra skador av att dras upp i näten.

Bifångsten har länge varit ett stort problem för hotade fiskarters fortlevnad, och beräknas vara en av de högsta orsakerna till minskat fiskbestånd, den skapar också oroligheter i alla ekosystem. Fiskeindustrin har stor press på sig från myndigheter och miljöorganisationer att minska bifångsterna, och detta kan göras på flera olika sätt.

Det uppenbara sättet är att förbättra fiskeredskapen så att inte fel arter fångas, så att mindre fiskar kan ta sig fria. Fördelen med detta sätt är att fisket kan fortsätta i dessa vatten av de arter som inte är hotade. Nackdelen är att det blir kostsamt för fiskarna att investera i nya redskap, och att metoden inte är helt effektiv även om redskapen förbättras så fastnar fortfarande en del av de hotade arterna (eller mindre fisk) i näten.(WWF 2007)

Ett annat sätt skulle vara att minska fisket totalt, då många platser redan är utfiskade. Detta anses vara det effektivaste sättet att minska fisket av hotade arter, men nackdelen är att fiskerinäringen kan slås ut helt i dessa områden. Det kan bli för dyrt eller politiskt omöjligt för fiskeflottorna att finna nya fiskevatten (många fiskrika områden är nationella vatten, t.ex. utanför Island, där myndigheterna inte tillåter andra länder att fiska). (NE, 2008)

Ett tredje sätt att få fram fisk utan att hota andra arter, är att odla fisken.
Syftet med att odla fisk är för att höja produktionen av olika fiskarter, man vill få en lika hög nivå som normalt produceras i haven, sjön och floder. Fördelen är att människor kan fortsätta att äta fisk utan att de naturliga bestånden hotas av utfiskning.
Fiskyngel brukar man odla på land i små vattentunnor, och när fiskarna blir större transporteras de till stora nätburar ute i haven. Olika arter trivs på olika bra sätt när det gäller odling. Exempelvis lax är en bra och vanlig fisk att odla, på grund av att den kan trivas i mindre miljöer. Torsk är exempel på en art som är mycket svårodlad, då den är van att vandra över stora områden.
Nackdelarna med odlad fisk är att den ofta har små mängder av tungmetaller och klorerade kolväten i sig, detta är en nackdel om man jämför med vild fisk. Dessutom krävs att fisken matas, och maten kommer ofta från fisk fångad på andra håll och som normalt inte äts av människor idag (s.k. ”skräpfisk”), men om detta sker i alltför stor skala riskerar även dessa arter utrotning. I Asien har man odlat fisk i flera hundra år, och där odlar man betydligt mycket mer fiskarter än i Sverige. (NE uppslagsbok, 1991)

För att inspirera fiskare och göra så att de verkligen tar tag i frågan om ett hållbart fiske utan begränsande lagstiftning, så har man dragit igång den internationella tävlingen ”Smart gear”, som hålls varje år av WWF. Tävlingen går ut på att forskare och fiskare ska komma på en så bra idé som möjligt för att minska/förbättra bifångsten, vinnaren får 50 000 dollar. Tävlingen har blivit riktigt stor och idéer från hela världen har rusat in. (WWF 2007)

Jag tycker att tanken med tävlingen är bra, men jag skulle vilja att varje stat tydligare tar sitt ansvar och försöka förbättra problemen med bifångst. Också att varje individ har ett ansvar vid privatfiske, även om detta sällan har någon stor betydelse för problemet, förutom i vissa kustnära områden där fritidsfisket är relativt stort (t.ex. i Bohuslän).

Fiskeindustrin, forskarsamhället och andra miljöorganisationer har många egna olika exempel på att minska bifångsterna, här kommer tre av dem:

·         Förbättra lagar, avtal och övervakning angående bifångster, så att det inte fuskas.

·         Förbättra konsumenternas kunskap om fångad fisk, så att dessa väljer fisk som inte är hotad

·         ”genom att minska fiskeflottornas överkapacitet och omforma det stöd som leder till överkapacitet”
(WWF 2007)

Det jag tycker är bästa sättet att minska bifångster är en kombination av flera olika åtgärder.
På de platser där bifångsten redan idag hotar vissa fiskarter skulle den bästa metoden vara att minska fisket totalt, och på andra inte lika hotade områden bör man bevaka fisket så att det inte sker på ett sådant sätt att nya arter hamnar i riskzonen.
Att odla fisk tycker jag är en bra metod för att tillfredsställa konsumenternas behov av fisk, men även här måste man bevaka odlare och metoder så att fisken inte innehåller skadliga ämnen för de som ska äta den eller skadar naturen där odlingarna finns.

Källförteckning:

Nationalencyklopedin, 2008-02-02, Fisk över bord, www.ne.se, http://www.ne.se/rep/fisk-%C3%B6ver-bord

Nationalencyklopedin uppslagsbok, fiskodling, s.328, 1991.

Världsnaturfonden WWF, 2012-01-19, Bifångst – hur ska den undvikas, www.wwf.se, http://www.wwf.se/source.php/1232056/L%F6sningar%20p%E5%20bif%E5ngstproblem.pdf

Erik Boman.

P-piller, större miljöbov än vad man kan tro!

P-piller äter kvinnor som inte vill bli gravida, det är ett preventivmedel. Preventivmedlet är i tablettform. De innehåller två hormoner som gör så att man inte får någon ägglossning och de gör även så att sekret i livmoderhalsen blir segt så att spermierna inte kan ta sig igenom. Hormonerna som finns i p-pillren är östrogen och gestagen. Det finns många olika sorters p-piller och alla innerhåller olika stor mängd östrogen och gestagen. Alla människokroppar är olika och därför passar vissa p-piller en del kvinnor och andra p-piller andra. Kroppen reagerar alltså olika på om det är mycket östrogen eller gestagen. P-piller gör även så att man inte får någon naturlig mens, alltså kan man även äta p-piller om man har mycket mens eller om man får väldigt ont. [1] Tanken med p-piller är då att de ska förhindra oönskade graviditeter, men även minska mensvärk och motverka finnar/akne.

Fördelar med p-piller är då att det är ett säkert skydd mot graviditeter, de kan minska mensen och mensvärken och de kan dessutom göra så att man får mindre humörsvängningar. Mensen blir även mer regelbunden. En stor fördel med p-piller är att risken för inflammation i äggledarna och cancer i äggstockarna och i livmodern minskar! En annan fördel är att man kan flytta sin mens om man ska t ex utomlands och tycker det är jobbigt att ha den just den tiden. [2]

Nackdelar med p-piller är att de kan rubba kroppens egna hormonsystem då man tillför syntetiska hormoner. Om man får fel sorts p-piller, alltså p-piller som inte passar ens kropp, kan man bli väldigt nedstämd, lättirriterad, få huvudvärk, få fler finnar och få en oregelbunden mens. De är inget skydd mot könssjukdomar (enda skyddet mot sjukdomar är kondom). P-piller är inte heller bra för naturen då det följer med hormoner ut i avloppet vilket leder till att det kommer ut till djurlivet i havet. [3]

När dessa hormoner kommer ut i vattnet där det bor djur som då dricker detta vatten så blir det allvarliga följder. Forskning vid Uppsala Universitet har bevisat att grodyngel som skulle blivit hanar men som då lever i vatten med hormonstörande miljögifter blir istället honor. De hormonliknande ämnena som följer med ut i avloppen är det som rubbar grodornas utveckling. I grodornas fall gör hormonämnena att de ej kan utveckla testiklar, alltså blir det inga hanar. Detta läste jag i en artikel ifrån 2007 där forskarna på Uppsalas Universitet har undersökt saken.[4] Hormonerna som släpps ut i avloppen påverkar inte bara grodorna, utan även vissa fiskar. Mörten t ex är en känslig fisk och den blir då påverkad utav det syntetiska hormonet. Fisken blir tvåkönad och även steril. Det är bevisat att det syntetiska hormonet östrogen är det som påverkar fiskarna så att de blir tvåkönade. Fiskarna som lever i avloppsvattnet har till och med högre halt av läkemedlet i blodet än vad kvinnor som äter p-pillren har![5]

 Hur ska man då lösa detta problem? Kvinnor vill ha p-piller för att själva kunna bestämma över sin kropp och graviditeter. Fördelen med detta är då att det inte behövs göra några aborter, det blir alltså inga oönskade graviditeter. Alla oönskade graviditeter är en jobbig process för kroppen, och p-piller hindrar då att man ska behöva gå igenom detta. Även en abort kräver mycket läkemedel och resurser. Dessa resurser kan man då spara på om det inte blir några oönskade graviditeter, tack vare p-piller.

I fattiga delar av världen som t ex i Afrika så har de ingen tillgänglighet till p-piller och där inträffar då oönskade graviditeter. De kan inte heller göra abort, därför föds det många barn vilket är ett problem. De har dåligt med resurser, som mat, vatten osv, så fler barn gör det inte lättare för dem. Men om man då skulle dela ut p-piller till kvinnor i Afrika skulle man bli av med detta problem.

Eftersom så många kvinnor använder p-piller så tycker inte jag att man ska ta bort de utan man kan försöka framställa p-piller som är miljövänliga och eventuellt förbjuda de p-piller som har högst påverkan på naturen. Man kan även försöka använda något medel i reningsprocessen i avloppen som gör att de syntetiska hormonerna inte lämnar reningsverken. Man kan även sätta upp regler för vilka som får använda p-piller och hur p-piller ska användas. T ex att man inte får äta p-piller när man inte är i ett förhållande, inte använda det för att få bättre hy eller mindre mens utan att p-piller endast ska användas för att förhindra graviditeter.

Jag tycker att vi kvinnor ska gå före fiskarna. Man kan istället försöka flytta bort fiskar och grodor ifrån de vatten som har hormoner i sig. Vi kvinnor har rätt till att kunna styra och kontrollera våra kroppar. Vi måste kunna känna oss trygga, där av p-piller! Det är en rättighet enligt mig att kunna kontrollera på ett säkert sätt ifall man vill bli gravid eller inte. Vi ska inte behöva gå igenom en svår abort och få men för livet bara för att rädda fiskarna.

---

1] Ungdomsmottagningen, UMO

[2] Ungdomsmottagningen, UMO

[3] Ungdomsmottagningen, UMO

[4] Nyfiken vital

[5] Forskning & framsteg

Av: Hanna Strömbom, SA1F. 2012-01-18 .

Källor: Webbsida-

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.332047-hormoner-sprids-i-avloppsvatten Titel: Hormoner sprids i avloppsvatten. Uppdaterat: 2010-03-16 Hämtat: 2012-01-18 Författare: Anders Sahlberg GP

http://www.umo.se/Sex/Skydd-mot-graviditet/P-piller/ Titel: P-piller. Datum: -- Hämtat: 2012-01-18 Författare/ redaktör: Åsa Sandler.

http://www.fof.se/tidning/2003/1/nedspolade-p-piller-gor-fiskar-tvakonade Titel: Nedspolade p-piller gör våra fiskar tvåkönade. Datum: 2003-03 Hämtat: 2012-01-18 Författare: Ann-Kristin Wentzel  

http://www.nyfikenvital.org/?q=node/1555  Titel: P-piller i avloppet får grodor att byta kön. Datum: 2007- 02-23 Hämtat: 2011-12-20 Författare: ---