Kärnkraften dålig för ett hållbart samhälle

Kärnkraften har övervägande nackdelar och svagheter över fördelar men vi fortsätter ändå att bygga ut den. I kombination med energieffektivisering och förnybara energikällor kan vi skapa ett mer hållbart samhälle där kärnkraften inte behövs, men vi behöver alla hjälpas åt.(1)

Jag har spenderat mycket tid med att forska inom ämnet och sett både fördelarna och nackdelarna med kärnkraften och kommit fram till att den endast är en kortsiktig lösning. Som insatt i ämnet förstår jag båda de debatterande sidorna, men kommer ändå fram till att kärnkraften inte är en sådan bra lösning som många vill få den att framstå som. Därför skriver jag denna debattartikel som jag tror kommer att ge många insikt i och perspektiv på denna stora energifråga.

Utbyggnaden av kärnkraft är baserat på antagandet att vi behöver mer elektrisk energi för att kunna utveckla och upprätthålla vårt samhälle. Det är alltså knutet till vårt energibehov och därmed till vår konsumtion av densamme. Det finns därmed två områden där vi kan påverka och förhindra en sådan utveckling: genom att erbjuda andra energikällor och genom att själva skära ner på vår konsumtion. Att minska energikonsumtionen är en ensidig debatt där de flesta är överrens om att det behöver göras, men att övertyga folk om att andra energikällor är bättre än kärnkraft är svårare, vilket är varför största delen av den här artikeln kommer att handla om just det.

Det finns många fördelar med kärnkraften såsom dess kostnadseffektivitet och minimala miljöpåverkan jämfört med andra kraftverk(2), men det finns lika många nackdelar. De påstås till exempel vara kostnadseffektiva men kärnkraftverk kan, som alla andra byggnationer, bli mycket dyrare än man först beräknat och när det gäller ett miljardprojekt såsom ett kärnkraftverk blir det en hel del extrakostnader. Ett exempel på ett sådant kraftverk är Olkiluoto 3 som blev drygt 50 % dyrare än vad man först trott, vilket slutar på en kostnad på ungefär 3 miljarder euro, ca 27 miljarder kr.(3)

Man har trots detta argumenterat att kärnkraften är billig och ja, det är den, när den väl är i drift. Kärnkraften har låg underhållningskostnad jämfört med hur mycket el de genererar.(4) Det är bra att det finns både mer miljövänliga och energieffektivare alternativ än olje- eller kolbaserade metoder, men det är bara en fördel jämfört med alla de nackdelar som finns. Och även om det kanske blir billigare i slutändan är det osäkert att investera i, då kostsamma fel och misstag kan leda till att kostnaden snabbt eskalerar. Då får man heller inte tillbaka sin investering på ett bra tag, vilket hindrar en från att investera i annat under tiden.

Kärnkraftverk har också kritiserats för att vara farliga, på grund av strålningsrisken ifall en olycka inträffar.(5) Moderna kärnkraftverk är byggda så att strålningen från en eventuell härdsmälta kan samlas upp i reaktorn och har dessutom ofta dubbla eller trefaldiga säkerhetssystem för att förhindra att olyckor uppstår.(6) Det här är den enda punkten där jag håller med förespråkarna för kärnkraft. Det finns hundratals kärnkraftverk i världen och endast ett par få som man kan räkna på fingrarna har någonsin råkat ut för några större problem.(7) Man kan argumentera att risken ändå finns, även om den är liten, och att man inte borde låta den göra det. Men jag är hoppfull om att ifall det ändå inträffar en olycka, har vi kompetensen att ta hand om den väl och stoppa eventuell strålning.

Men det finns andra bekymmer, relaterade till vårt beroende av energikällor. Idag har vi kommit en bra bit på vägen att slippa ifrån vårt beroende av olja. Det beroendet kostade oss mycket under 1970-talet och oljekrisen(8), men nu har vi många andra alternativa energikällor såsom vatten, vind och ja, kärnkraft. Men kärnkraften bygger precis som förbränningen av olja på ett ämne i naturen, uran.(9) Inte nog med att vi skapar oss ett nytt beroende, genom att förlita oss på tillgången till uran, utan vi får också en ny typ av avfall, radioaktivt avfall. Många som är för kärnkraft hänvisar till att det är bättre för naturen, eftersom att det inte påverkar växthuseffekten såsom förbränningen av kol och olja, men vi är fortfarande inte säkra på vad de långtida effekterna av det är, än mindre hur vi ska ta hand om det.(10)

I framtiden har det utlovats säkrare och mer bränsleeffektivare kraftverk som skulle kunna lösa många av dessa problem(11), men det är inget bra argument då man samtidigt kan argumentera att vi då också kommer ha effektiviserat våra förnybara energikällor, de båda tar ut varandra.

Så vi har ett problem, men hur löser vi det? Det ligger delvis hos politikerna och företagen att skapa de riktlinjer som behövs för hållbar utveckling, men vi kan själva hjälpa till genom att stödja de som har bra, innovativa idéer och påverka de att göra rätt beslut.

Som sagt tidigare ligger det inte bara på användandet av andra energikällor utan också på nedskärningen av andra energianvändningen för att övertyga stat och företag om att förhindra utvecklingen. Ta initiativ och utnyttja möjligheterna när de kommer, använd lågenergilampor, stäng av onödig elektronik och implementera ett miljövänligt tänk överallt där det går. Finns det inget behov av utbyggning kommer man heller inte att bygga ut.

Ni vet nu vad för konsekvenser fortsatt utveckling och utbyggnad av kärnkraft kan ha och hur vi också kan stoppa det. Den må vara relativt säker, ha mindre driftkostnad och vara mindre påverkande på den förstärkta växthuseffekten, men kommer till bekostnad av ett uranberoende, osäker ekonomi samt ett avfall som vi inte vet hur vi ska göra oss av med.

Förnybara energikällor i kombination med sänkt energikonsumtion kan både låta vårt samhälle utvecklas, samtidigt som det också blir hållbart. Vi har makten att göra något, det gäller bara att vi utnyttjar den.

Om du vill veta mer om det nuvarande läget i världen gällande antalet aktiva kärnkraftverk besök IAEA:s hemsida här, http://www.iaea.or.at/programmes/a2/

Daniel Michaneck

(1) (Naturskyddsföreningen 2011-03-15)

(2) Lagerstedt, Göran (Svensk Energi 2011-09-08), (Vattenfall AB 2011-11-08)

(3) (Naturskyddsföreningen 2011-03-15), Nordberg, Stefan (Byggvärlden 2011-12-21)

(4) (Naturskyddsföreningen 2011-03-15)

(5) Jönsson, Mattias (Svensk Energi 2011-09-08)

(6) Kolare, Suzanne, Lundberg, Fredrik, Vedung, Ebert (Nationalencyklopedin 2012-01-21)

(7) Sjöstrand, Nils Göran (Nationalencyklopedin 2012-01-21)

(8) Jönsson, Mattias (Svensk Energi 2011-08-09)

(9) (Naturskyddsföreningen 2011-03-15)

(10) Sjöstrand, Nils Göran (Nationalencyklopedin 2012-01-21)

Källförteckning

Jönsson, Mattias, Kärnkraftsproduktion (Svensk Energi 2011-08-09), svenskenergi.se, http://www.svenskenergi.se/sv/Om-el/Karnkraft/Produktion/, hämtad 2012-01-21

Jönsson, Mattias, Säkerhet (Svensk Energi 2011-09-08), svenskenergi.se, http://www.svenskenergi.se/sv/Om-el/Karnkraft/Sakerhet/, hämtad 2012-01-06

Kolare, Suzanne, Lundberg, Fredrik, Vedung, Ebert, kärnenergifrågan (Nationalencyklopedin 2012-01-21), ne.se, http://www.ne.se/k%C3%A4rnenergifr%C3%A5gan, hämtad 2012-01-21

Lagerstedt, Göran, Kärnkraft (Svensk Energi 2011-09-08), svenskenergi.se, http://www.svenskenergi.se/sv/Om-el/Karnkraft/, hämtad 2012-01-21

Naturskyddsföreningen, Kärnkraft – farlig och oförutsägbar (Naturskyddsföreningen 2011-03-15), naturskyddsforeningen.se, http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/klimat/energi/karnkraft/?gclid=CIKGhKi61K0CFdAvmAod0Q0iDw, hämtad 2012-01-21

Nordberg, Stefan, Skenande kostnad för rekordreaktorn (Byggvärlden 2011-12-21), byggvarlden.se, http://www.byggvarlden.se/nyheter/energi_miljo/article126691.ece, hämtad 2012-01-18

Sjöstrand, Nils Göran, Kärnenergi (Nationalencyklopedin 2012-01-21), ne.se, http://www.ne.se/lang/k%C3%A4rnenergi, hämtad 2012-01-21