Mängder av västvärldens
förbrukade datorer skeppas tillsammans med andra förbrukade elektroniska apparater
till olika delar av Afrika. Dessa elektroniska apparater är ett större miljöhot
än vad de flesta tror och något vi måste sätta stopp för. (SvD Nyheter, 2008)
Anledningen till varför de
Afrikanska länderna tar emot våra datorer är för att de är billiga, ibland
gratis. Sanningen är dock att majoriteten av alla datorer som skeppas till
Afrika är obrukbara. Detta elektronikavfall skadar miljön på mer än ett sätt.
Miljön tar stor skada redan vid skeppningen till Afrika och sedan ännu mer när
metaller från kretskort och andra komponenter löses ut i marken. Elektroniskt
skrot eldas också upp på soptippen för att utvinna en liten mängd koppar. När
plasten som omkapslar de elektroniska komponenterna smälter släpps hälso- och
miljöfarliga gaser ut i luften. Elektronikavfallet är inte heller bara skadligt
för miljön, barn och ungdomar som rotar på soptippar efter gamla datordelar
kommer i kontakt med hälsofarliga metaller och gaser samt de gaser som uppstår
när man bränner elektroniskt skrot. (Björndahl, et alt, 2007. s.166) Det är
dock förståeligt att dessa u-länder tar emot vårt elektroniska skrot, eftersom
de tjänar på detta ur en rent ekonomisk synpunkt. På grund av detta kommer miljö och hälsa först i andra hand.
Elavfall är inte bara ett problem
i Afrika, utan i hela världen. För att tillverka så lite som 10 gram mikrochips
krävs det: 160 liter vatten, 8 kilo fossila bränslen, 3,5 kilo koldioxid och
360 gram farliga kemikalietillsatser. (Sjölander, 2007) Dessa mikrochips finns
inte bara i datorer. Mikrochipsen finns i bilar, mopeder, diskmaskiner och i de
flesta andra vitvaror.
Tantal är ett
ämne som ingår i kondensatorer som finns i flesta elektroniska apparater idag.
Ämnet är relativt lätt att utvinna, men vid utvinningen krävs stor
försiktighet, något som många underleverantörer ej vidhåller. På grund av att
det är relativt lätt att utvinna existerar det mängder med underleverantörer
som utvinner Tantal illegalt och som sedan säljer ämnet vidare till större
företag. Tantal finner man i gruvor och på grund av den okontrollerade
gruvdriften eroderas omgivningen och förgiftar olika ekosystem, såsom floder
och sjöar. Detta påverkar i sin tur djurens kretslopp och de måste anpassa sig
till de nya förhållandena som uppkommer på grund av gruvdriften. (Elding, 2012)
Djurarten som påverkas mest är gorillorna. Detta beror på att gruvarbetarna i
u-länder befinner sig långt ifrån sina matförråd och detta leder till jakt
efter så kallad ”bushmeat”. Jakten tillsammans med förstöringen av deras
ekosystem har haft stor påverkan på gorillorna och de är nu gravt
utrotningshotade. En lösning till detta problem skulle vara att större företag
granskar sina underleverantörer. Majoriteten av utvinningen sker i Kongo och är
en stor inkomstkälla för landets väpnade grupper. (TimeScience, 2010) Vi kan inte heller klandra arbetarna i u-länder för jakten efter
bushmeat, eftersom de helt enkelt jobbar under förfärliga förhållanden.
Vi måste istället öka deras arbetsstandard och detta kan vi åstadkomma
genom att sätta press på större företag som använder sig utav opålitliga underleverantörer.
Organisationen Swedmatch arbetar för att företag ska ta hänsyn till vad
som pågår i u-länder. Jag hoppas att fler människor kommer börja använda sig av
deras offentligt publicerade fakta för att undvika företag som använder sig av
opålitliga underleverantörer. På detta sätt kan vi tillsammans förbättra
standarden vid utvinningen av liknande mineraler.
Bara vi svenskar förbrukar
ungefär 150 400 ton elektronik per år, det blir cirka 16 kilo elektronik
per person per år. Majoriteten av avfallet består av platta bildskärmar och
datorer. (Karlberg, 2011) Det är egentligen fel att det kastas den mängd
datorer som det gör. Folk som inte är särskilt insatta i datorer kan ofta
slänga eller byta ut hela datorn när det egentligen bara är en komponent som är
utdaterad eller trasig. Det är i och för sig också uppenbart att man ibland vill byta ut eller köpa en ny bildskärm, men då kan det vara bra att man letar upp en återvinningsstation som kan ta hand om det så kallade bildrörsglaset på ett bra sätt.
En annan stor faktor som gör
åverkan på miljön är den stora mängden plast som måste tillverkas för att
innesluta de redan resursdyra mikrochipsen. Plast är ett samlingsnamn för
syntetiska material och de består av polymer som har fått reagera med en mängd
olika tillsatser. Plast är dock inget vi kan rationalisera bort än, eftersom användningen
av plast istället för andra material gör produkten billigare, ökar livslängden samt
sänker energiförbrukningen. Vi måste istället hitta ett likvärdigt substitut
för plast eller komma på ett sätt att göra tillverkningen av plast lindrigare
för miljön. Vi har å andra sidan plast att tacka för den enorma teknologiska
utvecklingen som skett de senaste 100 åren. Tack vare plastens flexibilitet har
olika datorkomponenter kunnat förminskas ständigt och gjorts mindre
energiförbrukande, men den stora mängden plast som produceras och bara några år
senare kastas eller skeppas till Afrika är en gigantisk mängd energi som bara
går till spillo. (Terselius, 2007)
Detta är också bara några av många anledningar
till varför vi bör se över vår förbrukning av elektroniska produkter. Glöm
aldrig att du kan göra en skillnad och att om du ser till att dina elektroniska
apparater återvinns har du redan hjälpt en mängd barn och ungdomar såväl som
hela vår jord.
Av: Jacob Hedlund
Böcker
Björndahl, Gunnar, et alt, Naturkunskap 1b. Liber, Stockholm, 2011.
Artiklar
Karlberg, Lars-Anders,
2011-11-02, Skrot förgiftar återvinnarna,
Göteborgs Posten
Internet
Elding, Lars-Ivar, 2012-01-19, Tantal, http://www.ne.se/lang/tantal Hämtat
2012-01-19
Sjölander, Lars-Eric, 2007-10-28,
Sex miljöproblem du inte kände till, http://computersweden.idg.se/2.2683/1.122917
Hämtat 2012-01-16
SvD Nyheter, 2008-09-21, Datorer miljöproblem för Afrika, http://www.svd.se/nyheter/utrikes/datorer-miljoproblem-for-afrika_1598717.svd
Hämtat 2012-01-19
Terselius, Björn, 2012-01-20, Plast, http://www.ne.se/lang/plast Hämtat
2012-0120
TimeScience, 2010-05-26, Is Chinese Economic Demand Killing Africa’s
Gorillas?, http://www.time.com/time/health/article/0,8599,1975555,00.html
Hämtat 2012-01-20
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar