Människans egoistiska och kortsiktiga tänkande förstör Arktis

Arktis är det största bebodda området på vår planet. Ca 1900 000 km2 är frusen vildmark. Det är ca 4 miljoner som lever och bor på Arktis idag. Dessa människor är en befolkning av ursprungsfolk, som har lyckat anpassa sina liv på en av Jorden mest ogästvänliga platser. Vid sidan av lever ett visst antal andra vilda arktiska djur. Det är framför allt isbjörnen, men också vikare, narvalar, vitvalar, valrossar, renar, fjällrävar, jaktfalkar, fjällugglor samt några av de rikaste fiskområden. Arktis har inte bara en mängd biologiskt mångfald, utan är ett av världens största sötvattensförråd.(wwf.se, Arktis)

Idag är vi totalt beroende utav konsumtion för att vi ska kunna överleva. Allt handlar om vad som ska säljas och köpas, hela tiden. Allt har gått överstyr mer och mer. Varje liten sak, från matvaror, mode till turistresor och transport, har vi ingen som helt baktanke om vad som pågår. Vi kan inte smutskasta vår planet och försätta oss som vi gör, vi måste förändra detta nu och inte senare.  En hållbar konsumtion existerar inte idag. Vi kan inte längre producera mer än vad världen har i resurser. Det blir bara fler problem och större konsekvenser, utav allt. Vi är skyldiga till vad vi har orsakat och måste härmed börja ta vårt ansvar. Arktis kommer inte leva i evighet och inte heller Jorden, och på grund, utav oss och vår konsumtion, så står Arktis inför stora hot.

 Frågan är om vi egentligen hinner rädda Arktis över huvudtaget. När vi inte har en hållbar konsumtion, som bara har skapar nackdelar för miljön. Klimatförändringar blir allt mer kraftigare och allvarligare. Utsläpp av växthusgaser som koldioxid och metan ökar mer och mer, t.ex. transporter och fabriker, vilket gör att jorden blir varmare, med en högre medeltempratur som bidrar till en ökad växthuseffekt och den globala uppvärmningen. Allt blir svårare för värmestrålningen att reflekteras ut i atmosfären, vilket bidrar till både en global uppvärmning och en ökad växthuseffekt. Det skapar allvarliga effekter för Arktis men också för arktiska arter.  Polarisen smälter och havsnivån stiger. Isbjörnen är den art som speciellt, blir drabbad allvarligt. (Björndahl, Castenfors, Wahlberg, Dahlén, s.150) När de är helt beroende och mycket väl anpassade till ett liv på packisen. Isbjörnen är idag utrotningshotad på grund utav oss människor. Deras anpassande liv har ändrats mycket drastiskt. Jakten har blivit svårare ute på havsisen. Årstiderna kommer inte på ett naturligt sätt längre. Detta har skapat problem när de, måste hela tiden bygga upp deras fettdepåer för att överleva. Isbjörnen äter bara kött och är toppredator i den arktiska näringskedjan, vilket gör att de är viktiga för andra arter samt även, beroende utav de andra.(wwf.se/Isbjörn)

 Arktis behöver inte bara bevara packisen, utan även den biologiska mångfalden. Den globala uppvärmningen är den största konsekvensen som Arktis hotas utav, men det finns betydligt fler miljöproblem, till exempel föroreningar, överfiskning, gas och oljeutvinning samt sjöfart som ställer till med ytterligare problem.(wwf.se/Arktis) På 1980-talet lyckades forskarna till slut hitta mängder av föroreningar i Arktis. Både dioxiner, bekämpningsmedel, PCB och långlivade organiska föreningar (POPS). Det hittades i både ammande kvinnors mjölk samt i de marina däggdjurens fett.
(greenpeace.se/Beautiful Arctic) Dioxiner bildas av vår sopförbränning och avfallsförbränning och vissa industriprocessorer(naturvårdsverket.se/Dioxin) Bekämpningsmedel är det gift som bidrar genom våra jordbruksområden, samt PCB som är en del utav de långlivande organiska föroreningar (POPS) d.v.s. svårnedbrytbara ämnen, och är dessutom ett samlingsnamn på flera hundratals kemiska ämnen, som bildas för olika tekniska ändamål. Genom våra vindar och havsströmmar transporteras de till Arktis, där de ackumuleras uppåt i den arktiska Näringskedjan. Miljögifterna anrikas i organismerna för varje led och fortsätter att spridas vidare, från producenten till toppredatoren.  Halten av giftet blir högre för varje gång, tills de har nått upp till toppreatorn, isbjörnen. De drabbas mycket hårt, när koncentrationen av dessa gifter hunnit bli så alarmerade hög. När deras ungar sedan föds förs gifterna över från mamma, visa dimjölken. Det blir ond cirkel som sedan fortsatter att gå. (Sakab.se/FaktaommiljögiftetPCB)(Björndahl, Catenfors, Wahlberg, Dahlén, s.147)(wwf.se/Arktis)(wwf.se/Isbjörn)

Varje del liten av Arktis är både värdefull och betydelsefull, för både dagsläget just nu, men också för vår framtid. Vi Homo sapiens d.v.s. Människan har under många miljonstals år varit naiva, och trott att man kan göra hur som helst. Det har varit först när problemen börjat uppstå och skapat konsekvenser som man har vaknat till och börjat tänka på effekterna utav vårt handlande. Vi har inte heller haft den rätta kunskapen, vid rätta tillfället. Däremot skulle det ha varit en fördel, om vi hade haft ett miljötänkande från början. Men tyvärr, först nu har det börjat komma, vilket har orsakat att vi har under dessa år utvecklat en miljömässig, ekonomisk och social ohållbarhet.  Från det att vi startade den drastiska utvecklingen för många år tillbaka i tiden, till ett konsumtionssamhälle i katastrof med ingen direkt hänsyn till någon annan, med en allt mer problematisk levnadstandad.
 Bakgrunden till varför mänskligheten har lyckats utvecklas och påverka hur vår värld ser ut idag, men, också hur Arktis har blivit förstört. Människan bär skulden till varför Arktis står inför så många hot.

Där det bygger mycket på vårt kortsiktiga och egoistiska tänkande, till varför vi har handlat som, vi har gjort. Vi har alltid haft ett behov utav att utvecklas framåt. Människan kan helt enkelt inte bli nöjd, utan vill istället bara ha mer och mer, vilket ligger mycket på hur vi hela tiden söker efter en vis tillfredsställelse och bekvämlighet i vår levnadsstandard. Där vi alltid har satt vårt bästa framför alla andra arter ur ett perspektiv. För att hela tiden ha det bättre och bättre i nuläget, oavsett vilka konsekvenser det ger till framtida miljöförstörelser, vilket har orsakat att hela mänskligheten blivit egoistisk, ju längre den industriella utvecklingen har gått framåt. Där vi fortfarande inte finner någon balans mellan länderna än idag. Västvärlden driver fortfarande utveckling framåt på en betydligt högre nivå, än resten av världen, vilket gör att de fattigare länder nu fokuserar på sin industri för att sedan, komma till en nivå som är jämbördig med västvärlden. Där allt fokus bygger på att utvecklas
till ett konsumtionssamhälle, oavsett vilka effekter miljön drabbas utav. Vi kanske t.o.m. har slutat bry oss om framtiden och förlorat vårt långsiktiga tänkande som vi en gång hade. Detta kortsiktiga tänkande ger svåra och långvariga konsekvenser, t.o.m. obotliga skador på miljön samt Arktis och dess djurliv och människor, vilket är vad vår värld står inför nu idag, på grund utav oss. Däremot kan man känna en viss förståelse för vår utveckling framåt, men nu har vi kommit så långt att vi inte kan fortsätta som vi har gjort tidigare.

Nästa fråga är då, hur man nu kan lösa detta problem.  Det är ingen enkel utmaning, men vi kan inte fortsätta konsumera som vi gör, tanke på att det förstör Arktis. Alla de hot som Arktis står iför idag, är p.g.a. vår konsumtion och ohållbara utveckling. Vi måste alltså minska på vår konsumtion, och börja samarbeta mellan länderna. Där vi tillsammans utvecklar en mer hållbar utveckling tillsammans för framtiden, och dessutom även ändrar på vår levnadsstandard. En långsam utveckling med en hållbar balans, som både är ekonomisk, social och miljömässig. Det är precis vad vi behöver idag. Människan eller mer exakt, hela mänskligheten kan bara göra något åt detta enorma problem men, vi måste och sluta tänka så kortsiktigt och egoistiskt. Vårt beteende har redan, förstört Arktis tillräcklig och för att vi ska någonsin kunna rädda Arktis. Vi måste börja ändra på oss nu, och inte imorgon. Hela mänskligheten har inte ännu idag, lyckas komma, med något bra, efter alla dessa år. Däremot har vi lyckas komma, med något bra för oss själv, vilket är en stor katastrof.

Ett långsiktigt och miljömässigt tänkande, där vi hela tiden jobbar oss framåt, med miljömässig konsumtion. Allt som vi både tillverkar och förbrukar har en ny teknik istället, med hjälp utav våra hjärnor, och den forskningen vi har utvecklat. Samtidigt, som den gamla tekniken förbjuds att använda.

Lyckas vi tillsammans göra denna skillnad,  och bygger en mer stabil utveckling, med fokus på vår miljö, så har vi en stor potential att lyckas framöver. Vi har ju trotts allt bara lånat Jorden, utav näst kommande generation, där allt nu handlar om tiden, tiden som håller på att rinna ut.

Källhänvisning och källförteckning: 
 Björndahl, Castenfors, Wahlberg, Dahlén. Frank Gul Naturkunskap 1b, Liber, Stockholm, 2011.
Greenpeace, greenpeace.org, Beautiful Arctic, http://www.greenpeace.org/sweden/se/vad-vi-jobbar-for/klimat/arktis/?gclid=CMOZk7655K0CFQUwmAodmSA_OQ 2011/12-30
Henriksson, Anders. Naturkunskap A Bas, Gleerups, 2005
Naturvårdsverket, 2010-01-12, Dioxin, http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Amnen/Klorerade-organiska-amnen/Dioxin 2011/12-30
SAKAB, Fakta om miljögiftet PCB, sakab.se, http://www.sakab.se/templates/Page.aspx?id=594 2011/12-30
Världsnaturfonden, Arktis, wwf.se 2011/04-20,http://www.wwf.se/vrt-arbete/var-arbetar-wwf/arktis/1123334-arktis 2011/12- 30
Världsnaturfonden, Isbjörn, wwf.se 2008/01-21 http://www.wwf.se/vrt-arbete/arter/1125759-isbjrn
2011/12-30