Hur länge håller vårt ”plastsamhälle”?

Vår plastkonsumtion ökar konstant och har gjort det sen plast började användas runt 1950-talet. Eftersom råvaran till plast kommer från råolja (petroleum) och tillverkningen medför utsläpp av stora mängder koldioxid måste vi tänka om och stoppa denna överkonsumtion innan det är försent.

Idag används plast överallt i vårt samhälle. Det är ett populärt material för att det väger lite, håller tätt, är genomskinligt och lätt att forma. Det finns många bra användningsområden där plast har ersatt de traditionella materialen till exempel avloppsrör, proteser och glasögon. Men det råder också en ”slit-och-släng” mentalitet när det gäller saker som är tillverkade i plast. Ett bra exempel på detta är plastpåsen. Varje vuxen svensk använder ca 300 plastpåsar varje år. Om man dessutom vet om att det går åt två kilo olja för att tillverka ett kilo plast och varje år i Sverige medför förbrukningen av plastpåsar ett utsläpp av 75 000 ton koldioxid (Mariestads kommun, 2011-02-03), så förstår man att detta inte håller i längden. Inte nog med det, det tar 10-12 år för EN plastpåse att brytas ned om den slängs ute i naturen. Vad kan man då göra för att minska till exempel pås-konsumtionen?

Man kan enkelt hjälpa till med minskningen med utsläpp av koldioxid med tusentals ton genom att bara skippa att ta en påse när man är ute och handlar. Behöver man plastpåsar i hemmet för sopor m.m. så kan man köpa tunnare plastpåsar som inte innehåller lika mycket plast. Idag har många affärer dessutom tillverkat egna miljövänligare plastpåsar än de vanliga. Dock är fortfarande frågan: Behöver vi verkligen använda så många plastpåsar som vi gör idag?

Man skulle kunna påverka konsumtionen av plastpåsar genom att höja priset på dem. Idag kostar en plastpåse ca 1-2 kr i mataffären. Hade man höjt priset till 10 – 20 kr på dem, så hade troligtvis de flesta till slut valt att strunta i påsen – eller ha med sig egna. En annan grej man skulle kunna tänka på är att förvara mat i burkar med bra lock som kan diskas hur många gånger som helst och användas på nytt, istället för att välja en plastpåse som man sedan slänger.

En annan sak man borde sätta fokus på när det gäller onödiga plastsaker är de leksakerna man får med när man köper en barnmeny (Happy-meal) på McDonalds. De håller i bästa fall någon halvtimme och man har ofta slängt dem innan man lämnar restaurangen – eller i värsta fall, har man inte ens noterat att de följde med menyn. Dessa plastleksaker är dessutom förpackade i en plastpåse. Man förstår att detta är ett sätt för restaurangen att locka till sig barnfamiljer, men man borde ha ett val att välja om man vill ha med en dålig kvalitets-leksak eller inte. Idag skickas leksaken med utan att personalen frågar en och man kan till och med ibland behöva argumentera för att slippa den, vilket jag har egen erfarenhet av.

När vi kommer till utsläpp som har med plastindustrin att göra kan vi göra mycket genom att hjälpa till och återvinna. För att man skall kunna återvinna plast måste plasten vara av samma sort, det är därför PET-flaskor samlas in vid pantning separat, då de är tillverkade av samma plast. I Sverige samlas ca 80 % av sålda PET-flaskor in och återvinns. Att det är en sådan hög siffra som kommer tillbaka beror mycket på pant-systemet. I de länder där man inte får pant för flaskorna är insamlingsprocenten mycket lägre.

Något annat man bör tänka på är att göra det lätt för alla att återvinna då vi människor är rätt bekväma av oss. Man måste öka tillgängligheten för att återvinna genom gemensamma soprum och fler återvinningsstationer.

Våren 2011 hade IKEA och WWF ett samarbete tillsammans för att hitta bättre lösningar på återvinningsbara produkter, i detta fall möbler. I första projektet erbjöds man att lämna in uttjänta plastmöbler vid IKEA-varuhusen i Helsingborg och Malmö. Detta är ett lysande initiativ som fler borde ta efter och ett bra sätt att spara på naturens resurser. (Världsnaturfonden, 2011-04-15)

Då koldioxid är den gas som bidrar mest till ökad växthuseffekt förstår man att vi måste hjälpas åt att minska utsläppen. De globala koldioxidutsläppen orsakas mest utav förbränning av fossila bränslen (I detta fall olja). Koldioxid är ett ämne som finns kvar länge uppe i atmosfären och påverkar klimatet under en lång tid framöver. Vi måste börja göra något åt detta problem och det är nu, inte imorgon!

Källor:

WWF: http://www.wwf.se/press/pressrum/pressmeddelanden/1356923-ny-pilotstudie-gamla-plastmbler-kan-bli-som-nya

Hämtat: 2012-01-16
Senast uppdaterat:  2011-04-18

Mariestads kommun: http://www.mariestad.se/Mariestad/Startsida-Mariestad/Toppmeny/Miljo/Agenda-21/Ekologiska-fotavtryck/Avfall-och-utslapp.html

Hämtat: 2012-01-16
Senast uppdaterat:  2011-02-03

Wikipedia: Plast: http://sv.wikipedia.org/wiki/Plast
Hämtat: 2012-01-17
Senast uppdaterat:  22 december 2011 kl. 20.12.

Miljöportalen: http://www.miljoportalen.se/luft/vaexthusgaser/vaexthuseffekt-och-vaexthusgaser-vad-aer-det-egentligen

Hämtat: 2012-01-22

Senast uppdaterat:  2010-05-24

Inger Sundelin, DN: www.dn.se/ekonomi/din-ekonomi/fa-trojor-gors-av-pet-flaskor

Hämtat: 2012-01-21

Senast uppdaterad: - inga uppgifter

Av: Emmelie Bengtsson, SA1F.