Flyget måste minska sin påverkan på miljön, detta genom enorma investeringar på ekonomiska styrmedel och tekniska framsteg. Vi står inför stora utmaningar, men vi kan inte vända ryggen mot dem, vi måste välkomna en bred, kreativ och vital debatt om den kommande tiden. Inte minst vilka politiska handlingar som krävs för att öka takten på flygets omställning. Vi måste öka ambitionen och vara konstruktiva och hitta olika alternativ.
Frågan är inte om vi skall sluta flyga, vi ska debattera om hur vi ska göra för att flyga mer klimatsmart. Självklart ser vi flyget som en enorm frihet, en frihet av att komma iväg från vardagen, att kunna knyta kontakter och kommunicera runt om i världen. Flyget är ren och skär frihet. Men det svenska flygets andel av globala koldioxidutsläpp ökar. Numera är den 12 procent av samtliga transportrelaterade utsläpp. Drivmedel är dessutom en av de största utgifterna för flygbolagen (Munkhammar, 2011). Även om flygets negativa påverkan på miljön här i Sverige är relativt liten är svensk flygindustri troligtvis en tillväxtbransch. Flygets negativa påverkan på miljön riskerar att på sikt öka successivt i förhållande till andra transportrelaterade klimatpåverkningar och därför är det oerhört viktigt att ta nya strategier som motarbetar den negativa utvecklingen. Saken är inte att komma på en flygled, utan det som istället är betydelsefullt är att vi måste komma överens om en internationell standard.
Flygets totala miljöpåverkan måste minskas, detta kan göras genom en rad olika åtgärder, till exempel genom att: förnya och förbättra infrastrukturen till och från flygplatserna, ekonomiska styrmedel, till exempel: höjda skatter. Men framförallt att göra en enorm satsning inom teknikutvecklingen. Frågorna är svåra att besvara och utmaningarna kräver lösningar, men jag vill visa några viktiga ingångsvärden: flygteknologin utvecklas kontinuerligt med lättare och smidigare flygplan, aerodynamiken utvecklas och effektivare jetmotorer minskar utsläppen. Motorbränslen byggda på koldioxidneutrala och förnybara källor förbättras och kan fasas i det tempo när de blir tillgängliga. Forskning och tillväxt sker i Sverige, Volvo Aero har en av de mest betydelsefulla rollerna med en närvaro på 90 procent av nybygget av alla nya större flygplan. Det som står till fördel är företagets besparande av drivmedel och deras lättviktsteknologi, men också för landet i stort vad gäller arbetsmöjligheter, spridningen av teknik, efterforskning och det absoluta: skatteintäkterna (Newsmill, 2010)
Alla våra handlingar har verkan på miljö och klimat. Bara de transporter vi utnyttjar i samhället ger upphov till en ökning av fossilt härledd koldioxid till atmosfären. Detta är hela 2 ton per person per år (Kullaflyg, 2010). Detta betyder alltså att mänsklighetens klimatpåverkan av transportutsläpp och handlingar gör ett gigantiskt fotavtryck i jordens klimat.
Oavsett var utsläppen sker har koldioxid samma negativa effekt; från en bil, pappersmassafabrik eller från ett flygplan. Det som gör att flygplanets utsläpp påverkar växthuseffekten är dels att utsläppen friges uppe i atmosfären. Det som sker är att flygplanets utsläpp även påverkar andra ämnen i klimatet på ett sätt som inte skulle ske om det släpptes ut nära land. Men om det inte skulle finnas någon växthusgas över huvudtaget skulle vi inte kunna leva på jorden, det hade varit alldeles för kallt, men problemet nu är att växthusgaserna ökar.
Växthuseffekten är alltså
livsviktigt för oss människor men flyget bidrar till den förstärkta
växthuseffekten. Växthuseffekten betyder att solljus far igenom genom
atmosfären som sedan når jordytan, där ombildas det och blir till värme. På
grund av vattenångan och koldioxiden i atmosfären stoppas sedan värmen som
strålas ut från jordytan, jorden förblir varm. (Henriksson, Anders 2005)
Ett klimatanpassat resande skulle också vara ett sätt för att minska på utsläppen. Detta innebär att vi använder oss av ett miljöanpassat resande även till och från hemmet, till slutdestinationen eller till särskilda resmål. Eftersom resan med flyg bara en liten del av den totala andelen en resenär gör under en resa så är det även ytterst viktigt att man även miljöanpassar de andra transporterna. Det gäller att man använder medvetna transportalternativ för att som resenär påverka klimatet i så liten utsträckning som möjligt. Några exempel på transportmedvetna val är t ex. buss, tåg, flygtaxi, bilpool, etc.
Men om alla skulle använda sig av kollektivtrafiken till och från hemmet till slutdestinationen, skulle kollektivtrafiken bli överbelastad och kräva investeringar och utveckling för att fungera.
Nybygget av flygplan har väldigt stor fokus på att minska flygplanets vikt, det är just flygplanens extrema tyngd som bidrar till mycket av utsläppen. Aerodynamiken och lättviktsteknologins effekt gör inte så stor skillnad att flygets utsläpp minskar med en stor procent. Flygbolagen och vi passagerare har en väldigt betydelsefull roll vad gäller flygplanets vikt, vi drar med sprit, godis, enorma mängder av kläder och andra helt onödiga saker som gör att flygplanets vikt ökar. Även maten samt de tunga matvagnarna som flygbolagen alltid har med sig på flygplanen, är inte nödvändiga i alla lägen.
För att få folket att tänka på sitt bagage måste vi antingen fortsätta att informera eller att helt enkelt sätta större krav på hur mycket bagagevikt man får ha med sig. Hårdare regler på flygplanet, vad man får ta med sig under resans gång och vad man inte får ta med sig. Alla måste ta initiativ för vilka ställningstaganden man själv kan ta. Vi kommer alltid vara beroende av flygplanet, men vi måste flyga mer klimatsmart.
Men en fortsatt utveckling med att ta fram miljövänligare flygbränsle som bidrar till växthuseffekten i så liten utsträckning som möjligt är högst nödvändigt. Det som i nuläget diskuteras mest inom flygsektorn är att använda sig av syntetiskt jetbränsle, vätgas och biobränsle. Wright-Pattersson Air Force Base gjorde ett test genom att göra en blandning med jetbränsle och biodiesel. Det visade sig att detta alternativbränsle släppte ut 20-30 procent mindre partiklar än nulägets flygplan (Svenskt flyg, 2007)
Men flygbranschen bör inte förlita sig på att användningen av biobränsle och vätgas löser problemet. Effekterna av utsläppen på hög höjd kommer att vara kvar, inte ens övergången till biobränslen har förmågan att eliminera koldioxid och andra ämnen. Även utsläppen av vattenånga kommer att öka kraftigt i användningen av vätgas. Dessutom kommer konkurrensen inom andra transporter att öka i hand med framställningen av det nya alternativbränslet, inte minst inom framodlingen av råvaran (Svenskt flyg, 2007)
Vi är måna om att flyget kommer att fortsätta vara stor och betydelsefull roll i samhället och för utvecklingen i världen. I Sverige vet vi att svenskt flyg behöver ständig utveckling för att bli förtjänat – inte minst inom miljöområdet. Utmaningarna är stora, vi kan inte rygga för dem, vi måste ta an dem. Vi vet att vi har kunskap, vilja och engagemang. Vår förhoppning och ambition är att vara en nyskapande del i dialogen om flygets framtid, inte minst vilka politiska handlingar som kan bidra för att öka takten på flygets acceleration.
Av Simon Falk
Ett klimatanpassat resande skulle också vara ett sätt för att minska på utsläppen. Detta innebär att vi använder oss av ett miljöanpassat resande även till och från hemmet, till slutdestinationen eller till särskilda resmål. Eftersom resan med flyg bara en liten del av den totala andelen en resenär gör under en resa så är det även ytterst viktigt att man även miljöanpassar de andra transporterna. Det gäller att man använder medvetna transportalternativ för att som resenär påverka klimatet i så liten utsträckning som möjligt. Några exempel på transportmedvetna val är t ex. buss, tåg, flygtaxi, bilpool, etc.
Men om alla skulle använda sig av kollektivtrafiken till och från hemmet till slutdestinationen, skulle kollektivtrafiken bli överbelastad och kräva investeringar och utveckling för att fungera.
Nybygget av flygplan har väldigt stor fokus på att minska flygplanets vikt, det är just flygplanens extrema tyngd som bidrar till mycket av utsläppen. Aerodynamiken och lättviktsteknologins effekt gör inte så stor skillnad att flygets utsläpp minskar med en stor procent. Flygbolagen och vi passagerare har en väldigt betydelsefull roll vad gäller flygplanets vikt, vi drar med sprit, godis, enorma mängder av kläder och andra helt onödiga saker som gör att flygplanets vikt ökar. Även maten samt de tunga matvagnarna som flygbolagen alltid har med sig på flygplanen, är inte nödvändiga i alla lägen.
För att få folket att tänka på sitt bagage måste vi antingen fortsätta att informera eller att helt enkelt sätta större krav på hur mycket bagagevikt man får ha med sig. Hårdare regler på flygplanet, vad man får ta med sig under resans gång och vad man inte får ta med sig. Alla måste ta initiativ för vilka ställningstaganden man själv kan ta. Vi kommer alltid vara beroende av flygplanet, men vi måste flyga mer klimatsmart.
Men en fortsatt utveckling med att ta fram miljövänligare flygbränsle som bidrar till växthuseffekten i så liten utsträckning som möjligt är högst nödvändigt. Det som i nuläget diskuteras mest inom flygsektorn är att använda sig av syntetiskt jetbränsle, vätgas och biobränsle. Wright-Pattersson Air Force Base gjorde ett test genom att göra en blandning med jetbränsle och biodiesel. Det visade sig att detta alternativbränsle släppte ut 20-30 procent mindre partiklar än nulägets flygplan (Svenskt flyg, 2007)
Men flygbranschen bör inte förlita sig på att användningen av biobränsle och vätgas löser problemet. Effekterna av utsläppen på hög höjd kommer att vara kvar, inte ens övergången till biobränslen har förmågan att eliminera koldioxid och andra ämnen. Även utsläppen av vattenånga kommer att öka kraftigt i användningen av vätgas. Dessutom kommer konkurrensen inom andra transporter att öka i hand med framställningen av det nya alternativbränslet, inte minst inom framodlingen av råvaran (Svenskt flyg, 2007)
Vi är måna om att flyget kommer att fortsätta vara stor och betydelsefull roll i samhället och för utvecklingen i världen. I Sverige vet vi att svenskt flyg behöver ständig utveckling för att bli förtjänat – inte minst inom miljöområdet. Utmaningarna är stora, vi kan inte rygga för dem, vi måste ta an dem. Vi vet att vi har kunskap, vilja och engagemang. Vår förhoppning och ambition är att vara en nyskapande del i dialogen om flygets framtid, inte minst vilka politiska handlingar som kan bidra för att öka takten på flygets acceleration.
Av Simon Falk
Källförteckning
Kullaflyg,
2010-04-22 Utvärdering av Kullaflygs
miljöprestanda i internationell jämförelse med andra flygbolag http://www.kullaflyg.se/media/626371/utv%C3%A4rdering%20av%20kullaflygs%20milj%C3%B6prestanda.pdf Hämtat
2012-01-15, uppdaterad -
Micko Lena, 2010-02-14, Vi i flyget måste
ta miljöproblemen på mycket stort allvar http://www.newsmill.se/node/18251 Hämtat 2012-01-15, uppdaterad: 2011-11-02Munkhammar Viktor, 2011-03-15 Ny design halverar flygets bränslenota http://di.se/Templates/Public/Pages/ArticlePrint.aspx?pl=230293__ArticlePageProvider Hämtat 2012-01-20, uppdaterad 2011-03-15
Resare Lars Andersen, 2010-02-19, Vi kommer sänka utsläppen och öka trafiken http://www.newsmill.se/artikel/2010/02/19/vi-kommer-s-nka-utsl-ppen-och-ka-trafiken Hämtat 2012-01-15, uppdaterad: 2011-11-02
Svensktflyg, 2007-11-28, Slutsatser och rekommendationer från Flygets Miljökommitté http://www.svensktflyg.se/wp-content/uploads/2011/05/slutsatser-och-rekommendationer-fran-flygets-miljokommitte.pdf Hämtat 2012-01-13, uppdaterad -
Transportstyrelsen, 2010-02-16, Flygets miljöpåverkan http://www.transportstyrelsen.se/sv/Luftfart/Miljo/Flygets-miljopaverkan/ Hämtat 2012-01-15
uppdaterad 2010-02-16
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar